Akademisk Frihet

Prozac får skaldjur att se det ljusa i tillvaron

Posted in Forskning, Vetenskapsglädje by Akademisk Frihet on 20 juli 2010

Fluoxetin är ett antidepressivt läkemedel som tillhör de s.k. SSRI-medlen (selective serotonin reuptake inhibitors). Det fullständiga systematiska namnet för den aktiva substansen i fluoxetin är (RS)-N-metyl-3-fenyl-3-[4-(trifluormetyl)fenoxi]-propan-1-amin men fluoxetin är mer känt under sitt amerikanska handelsnamn Prozac.

(Foto: Wikipedia)

I korthet fungerar fluoxetin så att de hämmar återupptaget av serotonin men har en mycket liten effekt på andra signalsubstanser. Trots att fluoxetin är ett s.k. selektivt prepparat så finns det en heldel biverkningar så som illamående, sömnstörning, allmän nervositet, huvudvärk, tremor (skakningar) och sexuell blockering.

Effekterna av Prozac/fluoxetin på människor är kända men för forskarna Yasmin Guler och Alex T. Ford, (han heter faktiskt så), vid Institute of Marine Sciences, University of Portsmouth, räckte inte det. Guler & Ford har en precis fått en studie vid namn ”Anti-depressants make amphipods see the light” accepterad för publikation i den vetenskapliga tidskriften Aquatic Toxicology. I studien undersöker Guler & Ford hur skaldjur påverkas av Prozac. Närmare bestämt så har man tittat på hur sötvattensräkan Echinogammarus marinus (estuary-dwelling shrimp) förändrar sitt beteende av att leva i ett akvarium bestående av fluoxetinberikat vatten.

Sagt och gjort Guler & Ford besökte regelbundet Langstone Harbour utanför Portsmouth vid lågvatten och samlade in sötvattensräkor till experimentet, främst räkhanar som de hittade på undersidan av sjögräs. Dessa räkor fick efter en acklimatiseringsperiod vistas i akvarium spetsade med Prozac/fluoxetin under 7 dagar. Därefter utvärderades räkornas beteende.

Hur påverkas då skaldjur av Prozac? I vanliga fall håller sig sötvattensräkor i mörka säkra hörn. Ett beteende som förmodligen evolverats fram som ett skydd mot rovdjur. Men när sötvattensräkorna vistas i ett akvarium med fluoxetinberikat vatten så ändras beteendet så att räkorna istället sökte sig mot ljus. Det visade sig att räkorna som gick på antidepressiva prepparat var hela fem gånger mer benägna att vistas i de ljusa delarna av akvariet.

Vad betyder då detta i praktiken? Studiens resultat är att räkor som äter Prozac löper större risk att blir uppätna av rovdjur. Dessutom visade studien att Prozac/fluoxetin påverkar sötvattensräkans nervsystem så att det blir mer känsligt för signalsubstansen serotonin, som bl.a. påverkar den cirkadiska rytmen (sömn och dygnsrytmen).

Förstasidan på studien ifråga.

Många frågar sig säkert vad denna typ av forskning är bra för? Skaldjur som går på Prozac, som att det skulle hända… Ig Nobelpriset har en devis som passar bra in på den här studien: ”Forskning som först får folk att skratta och sedan att tänka efter”. I takt med att användningen av antidepressiva läkemedel stadigt ökat så har också läkemedelsresterna i avloppsvatten ökat. De aktiva substanserna hamnar i den akvatiska miljön och påverkar vattenlevande djur och växter. Det är faktiskt så att sötvattensräkorna på riktigt tar Prozac och det verkar göra dem mer såbara. Vad det får för ekologiska konsekvenser återstår att se.

Problemet med läkemedelsrester i vatten gäller inte bara antidepressiva medel. Hormonlika föreningar i p-piller och dess effekter på vattenlevande organismer är t.ex. något som diskuterats under senare år, men det är en annan historia.

Läs studiens abstract här (där det även går att klicka sig vidare till fullängdsversionen av studien vilket kräver universitetsaccess). En populärvetenskaplig sammanfattning av studien kan läsas här.

Källor: Nationalencyklopedin & Guler Y, Ford AT. (2010) Anti-depressants make amphipods see the light. Aquat Toxicol. Jun 4. [Epub ahead of print]

About these ads

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: