Akademisk Frihet

Gammalt plutonium upphittat på soptipp

Posted in Forskning by Akademisk Frihet on 17 juni 2009

Under andra världskriget blev Hanford Site i Washington ett centrum för USA:s plutoniumproduktion. Det var bl.a. där man producerade det plutonium som ingick i väldens första plutoniumladdning ”Trinity” som provsprängdes 16 juli 1945 och det plutonium som ingick i kärnvapnet som användes i Nagasaki 10 augusti 1945.

Pu

I december 2004 gör ett saneringsteam i projektet Washington Closure Hanford (WCH) en makalös upptäckt på den gamla sopptippen/dumpningsfältet i närheten av Hanford Site. Under arbetet med att ta bort förorenad jord grävs ett mystiskt säkerhetsförvar fram. Skyddsåtgärder vidtas och när förvaret öppnas finner man en glasbehållare. Behållaren som är halvfylld med en färglösvätska har en vitaktig fällning på botten. Den första γ-analysen visar att det rör sig om vapenplutonium (isotop Pu-239) och att det troligtvis är mycket gammalt plutonium. Allt plutonium som finns är i princip framställt av människobyggda kärnreaktorer. (Men små mängder av plutoniumisotopen 244 förekommer faktiskt i naturen och är en rest från universums tillkomst).

Det upphittade plutoniumet lämnades in till Pacific Northwest National Laboratory (PNNL) och resultaten har nu publicerats av Schwantes et al. i den vetenskapliga tidskriften Analytical Chemistry. Det visade sig att det man hittade på soptippen var ca. ett halvt gram högvärdigt vapenplutonium (Pu-239) som förvarats i 400 ml lantaniumfloridlösning. Den här typen av lösning slutade användas 1950 så det upphittade plutoniet måste vara äldre än så. Genom att analysera isotopsammansättningen i provet har man kunnat visa att plutoniumet troligen är producerat 1946 och är det näst äldsta plutoniumprovet i världen.

Schwantes säger till Nature News att detta inte bara är intressant för att det är ett så gammalt prov utan att metoden för att binda en liten mängd radioaktivt material till en specifik källa också är viktigt ur säkerhetspolitisk synpunkt. Kanske är nukleär arkeologi ett framtida forskningsområde?

För att bygga en plutoniumladdning av Nagasakityp behövs åtminstone några kilo plutonium. Idag används dock inte denna typ av kärnvapen längre utan istället används vätebomber. Även i dessa använder man plutonium i den s.k. startladdningen som drar igång kärnreaktionen och till den behövs mindre mängder plutonium.

Man måste ju ändå konstatera att det är häpnadsväckande att amerikanerna inte har bättre koll på sitt plutonium än så här. Även om det rör sig om ett gammalt prov och säkert gamla misstag så hade jag varit betydligt tryggare om det inte låg och skräpade vapenplutonium på sopptippar. Man vågar ju inte ens fundera över hur ryssarna hanterar sitt plutonium.

Bilden visar en “disk” av plutonium ovanpå en kalciumkloridcylinder och är tagen på Los Alamos National Laboratory som är ett av de två forskningsinstitut i USA som sysslar med kärnvapenforskning.

Analytical Chemistrys sammanfattning kan läsas här. Där finns även en länk till artikeln av Schwantes et al.

Källa: Analytical Chemistry (2009) Vol. 81 1297-1306 och Nature News

Annonser

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] som gjorts av Internationella atomenergiorganet IAEA och EU. För ett tag sedan skrev jag ett blogginlägg (baserat en studie i vetenskapliga tidsskriften Analytical Chemistry) om att den amerikanska […]

  2. […] mycket om arkeologiska analysmetoder. Läs mer om saken här. Läs gärna även mitt tidigare blogginlägg om hur nukleär arkeologi avslöjade att den amerikanska militären råkat slänga ett av världens […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: