Akademisk Frihet

Vetenskapliga raggningsrepliker

Posted in Vetenskapsglädje by Akademisk Frihet on 19 januari 2010

De senaste åren har raggningskulturen nått nya nivåer. Det börjande med Neil Strauss bok The Game och nu finns det också en liknande svensk bok, Alla får ligga, skriven av Henrik Fexeus. Men redan 1989 tog Michael R. Cunningham vid University of Louisville ett vetenskapligt grepp på raggandet, närmare bestämt på raggningsrepliker. I mars 1989 publicerade Cunningham en studie vid namn ”Reactions to Heterosexual Opening Gambits: Female Selectivity and Male Responsiveness” i den vetenskapliga tidskriften ”Personality and Social Psychology Bulletin”. Cunningham frågade sig vilka raggningsrepliker som fungerar bäst ur ett vetenskapligt perspektiv.

Raggningsreplikerna delades in i tre kategorier. Direkta, meningslösa och plumpa. En direkt raggningsreplik kunde t.ex. vara ”Det är lite genant men jag skulle vilja lära känna dig”. En meningslös replik kan vara ”Vad tyckte du om bandet?”. En plump replik kan vara ”Du påminner om min tidigare flickvän” eller ”Jag kan dricka mer än du, ska vi slå vad?”.

Neil Strauss bok The Game (Foto: Wikipedia)

Själva experimentet ägde rum på en bar i Chicago. Cunningham satt på avstånd och noterade hur det gick för försökspersonerna. Varje leende, ögonkontakt eller vänligt svar noterades. Själva experimentet var indelat i tre delar. Cunningham skriver i studien:

”In Experiment 1, a male approached female singles bar patrons, using one of six opening lines, classified as direct, innocuous, or cute-flippant. The cute-flippant lines were found to elicit significantly more negative responses than did the direct and innocuous lines. In Experiment 2, male and female experimenters delivered direct, innocuous, and cute-flippant lines to opposite-sex bar patrons. The experimenters also touched half of the subjects while delivering the opening lines. Female subjects again responded more negatively to the cute-flippant approaches compared to the direct and innocuous gambits. Male subjects displayed significantly more positive responses than did female subjects, regardless of the opening gambit. Interpersonal touch had no significant effect on heterosexual responses. A third, laboratory experiment examined whether gender differences in personality inference processes or in mindlessness could account for female discernment and male responsiveness.”

Som man kan ana ur citatet så upprättades flest kontakter med den direkta metoden. När männen gick fram reagerade sju av elva kvinnor positivt. Sämst var de plumpa replikerna som genererade negativa reaktioner i 80 % av fallen. När det var en kvinna som gick fram såg det dock lite annorlunda ut. Mellan 80 % – 100 % av männen reagerade positivt oavsett vilken typ av raggningsreplik kvinnan använde. Tyvärr sätter dock inte Cunningham in resultaten i ett större perspektiv. Förmodligen säger resultaten mer om hur samhället ser på relationer än om vilka typer av raggningsrepliker alltid funkar.

Läs abstract:et till studien här. Om man har universitetsaccess kan man även klicka sig vidare till fullängsversionen.

Källor: Cunningham (1989) ”Reactions to Heterosexual Opening Gambits: Female Selectivity and Male Responsiveness” 
Personality and Social Psychology Bulletin, vol. 15: pp. 27 – 41. & Schneider (2004) De galna experimentens bok, Fahrenheit (Stockholm)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: