Akademisk Frihet

Den kontroversiella tidskriften Medical Hypotheses i nytt blåsväder

Posted in Folkbildning, Forskning, Forskningsetik by Akademisk Frihet on 13 april 2010

Bruce Charlton vid University of Buckingham, Storbritannien, är editor på en av värdens mest kontroversiella vetenskapliga tidsskrifter: Medical Hypotheses. Medical Hypotheses ges ut av det stora och ansedda vetenskapsförlaget Elsevier som ger ut en rad vetenskapliga tidskrifter så som The Lancet och vetenskaplig litteratur så som den anrika medicinska boken Gray’s Anatomy (som även gett namn åt en teveserie). Men det ansedda förlaget till trots, Medical Hypotheses och dess editor har nu hamnat i ett nytt blåsväder och riskeras nu att läggas ner eller åtminstone genomgå en rejäl förändring. Men vad är det då som är så kontroversiellt med Medical Hypotheses?

Om Medical Hypotheses kan anses vara en vetenskaplig tidsskrift i traditionell mening har länge diskuterats och min personliga åsikt är att det kan ifrågasättas. För att förstå vad som är så kontroversiellt med Medical Hypotheses måste man veta hur vetenskaplig publicering går till. Det börjar oftast med att en forskargrupp gör ett experiment eller annan form av studie. Resultatet från studien sammanställs i en vetenskaplig artikel där forskarna även diskuterar, utifrån vad som tidigare är känt, vad de tror resultaten beror på. Artikeln skickas in till en vetenskaplig tidskrift som granskar resultaten och sedan publicerar dem så att andra forskare kan ta del av dem.

Elseviers logotype (Illustration: Wikipedia)

Det är bl.a. det här med granskningen som är så speciellt med Medical Hypotheses. I forskarvärden används peer-review-granskning. Det är en grundbult i det vetenskapliga samhället och garanterar att de resultat som publiceras är korrekta. I praktiken går det till så att artikeln skickas till andra framstående forskare inom samma fält. De vrider och vänder på resultaten för att säkerställa att experimenten är ordentligt utföra, att resultaten är upprepningsbara och att man använd korrekta statistiska analyser o.s.v. Alltså, den typsiska vetenskapliga tidskriften publicerar peer-review-granskade studier. Det gör inte Medical Hypotheses som publicerar enligt en helt annan princip.

Tidskriften Medical Hypotheses grundades 1975 av David Horrobin som förklarade tanken med tidskriften så här:

”The history of science has repeatedly shown that when hypotheses are proposed it is impossible to predict which will turn out to be revolutionary and which ridiculous. The only safe approach is to let all see the light and to let all be discussed, experimented upon, vindicated or destroyed.”

Även om jag kan hålla med Horrobin så har vi här det första som skiljer Medical Hypotheses från den vanligaste typen av vetenskapliga tidsskrifter. Man publicerar inte studier och forskningsresultat utan hypoteser. En hypotes kan vara testbar och det kan finnas studier som stödjer hypotesens antaganden. Att publicera hypoteser är i sig inget konstigt. Flera ansedda tidskrifter så som Nature gör det. Det som Medical Hypotheses ofta gör är att man publicerar hypoteser som aldrig testats, saknar vetenskapliga bevis och som är mycket kontroversiella, allt enligt grundaren Horrobins grundtanke om att man inte på förhand kan veta vad som är sant.

Men Medical Hypotheses skiljer sig också på ett annat avgörande sätt. De otestade kontroversiella hypoteserna genomgår inte peer-review-granskning utan det är tidsskriftens redaktion som avgör vad som ska publiceras. Det är här det börjar bli riktigt kontroversiellt.

I slutet av förra året publicerade Medical Hypotheses artikeln ”HIV-AIDS hypothesis out of touch with South African AIDS – A new perspective” av Peter Duesberg et al. I artikeln argumenterar Duesberg för att ”there is as yet no proof that HIV causes AIDS”. Det blev för mycket för forskarvärden. Förlaget Elsevier krävde av tidskriften att Duesbergs artikel skulle genomgå peer-review-granskning vilket gjordes under överinseende av redaktionen vid den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet. Detta ledde till att artikeln drogs tillbaka och plockades bort från PubMed, (den stora databasen för vetenskapliga resultat).

800px-HIV-budding-ColorHIV-1 virus som avknoppas från en lymfocytcell in vitro. (Foto: CDC via Wikipedia)

Elsevier beslutade också att Medical Hypotheses nu skulle börja med peer-review-granskning av alla artiklar och att de mest kontroversiella påståendena skulle granskas extra noga. Jag tror att detta kan vara bra. Fantastiska påståenden kräver en striktare granskning helt enkelt därför att sannolikheten för att de är inkorrekta är större än om man har en hypotes som går i linje med tidigare studier. Detta accepteras dock inte av Medical Hypotheses editor Bruce Charlton vägrar genomföra Elseviers beslut med hänvisning till att tidskriftens målsättning att publicera alla typer av otestade hypoteser skulle göras omöjlig.

Jag är personligen kluven till Medical Hypotheses. Å ena sidan är det bra att alla hypoteser som bygger på vetenskapliga principer kan publiceras utan att ha studier som stödjer hypotesen. Och kanske även hypoteser som går emot etablerade bedömningar kan publiceras även om jag då helst hade sett något konkret att backa upp hypotesen med. Men att en kontroversiell hypotes utan några bevis kan publiceras i en vetenskaplig tidskrift hos ett stort vetenskapligt förlag utan peer-review-granskning tycker jag är att gå lite väl långt. Då får man åtminstone ha granskningsprocessen.

Risken finns nämligen att denna hypotes kan framstå som sannolik trots att den aldrig testats och att den i vissa fall är extremt osannolik eller direkt falsk. Inom vetenskapliga kretsar vet de flesta att en otestad kontroversiell hypotes inte är sann förrän det finns upprepningsbara vetenskapliga bevis. Men risken finns att när Medical Hypotheses publicerar dessa typer av hypoteser så kan det för allmänheten framstå som att det är sant eller att det finns åtminstone en vetenskaplig studie som stödjer påståendet. Risken är uppenbar att konspirationteoretiker utnyttjar detta. Jag tycker Robert Doms vid University of Pennsylvania School of Medicine sammanfattade det hela bra i Nature:

”I have no issue with the concept of medical hypotheses per se, but whenever a journal provides a forum in which literally anything can be published without review in a publication that is backed by a major publishing firm, this provides to some degree an aura of authority to the lay public.”

Läs mer om Medical Hypotheses och dess framtid hos Nature News.

Källa: Daniel Cressey (2010) Nature 18 March doi:10.1038/news.2010.132

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: