Akademisk Frihet

Minskat förtroende för forskning, ökat förtroende för vidskepelse

Posted in Pseudovetenskap & vidskepelse, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 17 november 2010

Igår presenterade Vetenskap & Allmänhet (VA) sin årliga rapport ”VA-barometern”. Sammanfattningsvis är rapporten en oroväckande läsning då rapporten visar att förtroendet för forskare är på nedgång samtidigt som tilltron till vidskepelse, i det här fallet astrologi, är på uppgång.

Vetenskap & Allmänhet, icke att förväxla med Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF), är en förening som vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare och medlemmar i VA är en rad organisationer, myndigheter och företag. Varje år presenterar VA med stöd av Vetenskapsrådet en årlig barometer över allmänhetens syn på forskning och vetenskap. Åretes undersökning genomfördes av opinionsundersökningsföretaget Novus och är den nionde i raden. Under perioden 28 september – 4 oktober genomfördes drygt 1000 telefonintervjuer.

Miskat förtroende för forskare enligt VA-barometern. (Foto: Uppsala universitet).

Resultatet av undersökningen visar på ett kraftigt förtroendetapp på över 10 % jämfört med förra årets mätning för forskare vid universitet och högskolor räknat i andel som har stort eller mycket stort förtroende på en femgradig skala. Endast 63 % av de tillfrågade uppger att de har stort eller mycket stort förtroende, vilket är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade. Trenden är den samma när det gäller forskare vid företag där förtroendet ligger på rekordlåga 45 % (andel som har stort eller mycket stort förtroende). Generellt sätt har dessa forskare alltid lägre förtroende hos allmänheten än forskare vid universitet och högskolor.

Mellan 2003 och 2007 ökade förtroendet för forskare men redan förra året kunde man ana ett trendbrott och med årets kraftiga förtroende ras är siffrorna ner på rekordlåga nivåer. Det är naturligtvis svårt att spekulera i orsakerna till detta men en orsak till det kraftiga förtroenderaset för forskare vid universitet och högskolor skulle kunna vara den under förra året uppmärksammande ”Climategate-affären” i vilken klimatforskare anklagades för att förvanska klimatdata och vilseleda allmänheten och beslutsfattare. Att forskarna och FN:s klimatpanel IPCC blev rentvådda och att den av människan orsakade globala uppvärmningen fortfarande är ett faktum vilket det råder stor vetenskaplig enighet kring spelar kanske mindre roll för förtroendet hos allmänheten. Forskare framställs också i media i många fall som orsaken till problem. Rapporteringen om läkemedelsindustrin tenderar att fokusera på biverkningar och konspirationer kring svininfluensavaccin snarare än nya läkemedel som effektivt botar sjuka.

Själva trenden med minskat förtroende för forskare har säkert också att göra med att det kan upplevas som om forskningen blir mer komplex och svårtgreppbar. Exempelvis så kan man i rapporten se att utbildningsnivån spelar en stor roll för vilket förtroende för forskare man har. En högre utbildningsnivå ger generellt sätt större förtroende. Baksidan av detta är en begynnande elitism, fast på ett lite oväntat sätt. I rapporten kan man läsa att fyra av tio menar att teknik och vetenskap är för svårt för de flesta att förstå men det är en åsikt som är klart vanligare bland personer utan högre utbildning. Även om det idag är färre som är av åsikten att teknik och vetenskap är för svårt för de flesta så är det en mycket tråkig uppgiven syn på vetenskap. Akademisk Frihet tror att delvis så har vetenskapssamhället sig självt att skylla för detta. Idag skrivs t.ex. mer och mer ang. forskning på engelska och inom vissa forskningsområden saknas t.o.m. svenska uttryck för vissa facktermer. På det hela taget så kan akademikervärlden i allmänhet verka svårttillgänglig.

Men det riktigt oroväckande i rapporten är att samtidigt som förtroendet för forskning minskar så ökar förtroendet för vidskepelse, representerat i undersökningen av astrologi. Andelen som anser att astrologi inte als är vetenskapligt störtdyker från 46 % av de tillfrågade till endast 34 %. Inte konstigt att andelen som bedömer astrologi som vetenskapligt ökar till 21 %. Skrämmande läsning. Generellt sett används ofta frågor om astrologi och vetenskap som en kunskapsmätare i olika undersökningar och andelen svenskar som tror på astrologi är visserligen fortfarande relativt låg internationellt sett men utvecklingen är oroväckande. Speciellt oroväckande är det att det är bland unga i åldrarna 16 till 29 år som förtroendet för astrologi är som störst.

Ökat förtroende för astrologi enligt VA-barometern. (Foto: Wikipedia).

Astrologi är en vidskeplig föreställning om att stjärntecknens positioner vid födelseögonblicket påverkar våra liv under hela livet. Astrologin har flertusenåriga rötter och har inte ändrats mycket sedan dess. Under tiden har jordaxeln vridits med tiotals grader och kastat om zodiaken så stjärntecknen inte längre stämmer med de månader som de en gång tillhörde. Men förutom att astrologi är vidskepligt lurendrejeri av dem som tar det på blodigt allvar så är det också en otäck stereotyp människosyn. Hur skulle vi reagera om en tidning publicerade en spalt med tolv nationaliteter som löd exempelvis:

”Danskar, ditt sorglösa fylleliv och fördomsfulla inställning till andra nationaliteter gör att du får en trevlig kväll men ett hårt uppvaknande. Finländare, du bör nog överväga att kliva ur bastun och sluta supa dig full på vodka.”

Och så vidare genom tolv nationella stereotyper, eller ännu värre hudfärger. Många kanske säger att astrologi är en helt annan sak och visst är inte horoskopen lika kränkande som exemplen ovan men vi bör fråga oss var egentligen skillnaden ligger. Astrologi bygger på samma stereotypa indelning och karaktärisering av människor endast baserat på omständigheter som rådde när en person råkade födas.

Sammanfattningsvis är VA-barometern en oroväckande läsning, i synnerhet om trenderna håller i sig. Behovet av forskning, folkbildning och lättillgänglig kostnadsfri grundskola och högskola är större än på länge. Läs hela rapporten här.

Källa: VA-barometern (VA-rapport 2010:6, ISBN 978-91-85585-58-8)

3 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Karin said, on 18 november 2010 at 08:48

    Hej! Tack för att du uppmärksammar vår barometer!

    Jag vill komma med ett litet tillrättaläggande: Andelen som anser att ”vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå” är LÄGRE bland högutbildade än de med lägre utbildningsnivå. Av de med endast grundskoleutbildning tycker hälften att vetenskap och teknik (v&t) är för svårt, mot 34% av de högutbildade. Ser man det från andra hållet så är det 32% av de högutbildade som inte alls tycker att v&t är för svårt, mot bara 18% av de som bara gått grundskola.

    Alltså: de som själva är högutbildade tycker inte att det är så svårt som de utan sådan utbildning tycker.

    Sådana här ”bakvända” frågor är lite knepiga, och vi brottas alltid med hur vi ska skriva i rapporterna för att göra resultatet tydligt och begripligt. Finessen med att använda såna frågor är att man tvingar folk att ta ställning – det blir inte lika lätt att bara instämma, vilket annars lätt händer i den här sortens undersökningar.

    Intressant med den här frågan är att andelen som tyckte att v&t är för svårt att förstå var högre (dryga 50%) när vi började mätningarna 2002 än den är i dag (40%). Vi har diskuterat det en del, ibland i termer av att ”respekten” för vetenskap minskar – man har blivit mindre ”rädd” för den och tror mer på sin egen förmåga?

    Slutligen vill jag lyfta fram att det också finns signaler i andra riktningen jämfört med förtroendet: tilltron till forskningen ökar, åtminstone på klimatområdet och när det gäller att bidra till ökad ekonomisk tillväxt.

  2. […] Har människor ens idag råd med dem? Vi offrar integriteten på hälsans altare. Ja, och det finns ”minskat förtroende för forskning – ökat förtroende för vidskepelse.” I chatt med Göran Greider igår skrev en kvinna ungefär: ”Även om jag fick ut hela min lön […]

  3. noachid said, on 20 november 2010 at 12:31

    Jo, jag har valt att tro på sådant man inte kan vet något om, men är väldigt klar på skilnaden.

    Naturmedicin är en stöttesten för vetenskapen. Medicinare kritiserar med rätta att i naturmedicinen finns många lycksökare som lurar människor att köpa verkningslösa produkter och produkter som innehåller annat än vad som deklareras.
    Trovärdigheten för medicinen minskar när medicinarna nöjer sig med att kritisera oseriös naturmedicin, men oftast utan att erkänna att det finns naturmedicin som fungerar.

    Jag roade mig ex med att leta efter födoämnen som sänker förhöjda blodsockernivåer i Medline som innehåller fackgranskade medicinska artiklar.

    Här är några av resultaten på blodsockersänkande födoämnen:

    Röd lök: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21079693
    Rosmarin: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18063331
    Gurkmeja: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20395228
    Indisk basilika: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20509321
    Panax notoginseng: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20435129
    Gynnostemma: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20213586

    Problemet med liknande födoämnen är att de inte prövats på större kontrollgrupper av människor för att se eventuella biverkningar vid dagligt bruk. De kommer heller aldrig att testas av läkemedelsbolagen då det inte går att ta patent på allmänt förekommande livsmedel och utan patent kan man inte sälja produkten dyrt. Det blir då inte lönsamt för läkemedelsbolagen, även om ämnena fungerar.
    Istället sprider bolagen och många medicinare myterna att det är bara deras produkter som fungerar, även om det finns vetenskapliga studier som talar för motsatsen.
    Det förstör tilltron till medicinen som vetenskap när man inte erkänner medicinska studier som visar att positiva effekter av naturmedicinska ämnen. De har ekonomiska incitament att inte erkänna vissa studier inom sin egen vetenskapsgren. Inte så trovärdigt.

    / Niklas


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: