Akademisk Frihet

Svenskt Näringsliv och drömmen om forskning utan akademiker

Posted in Forskings- och högskolepolitik by Akademisk Frihet on 21 februari 2011

Idag presenterade Svenskt Näringsliv en intervjuundersökning där man frågat 4 386 av de 8537 som tog forskarexamen mellan 2006-07-01 och 2009-07-31, både om forskarutbildningen lett till att de fått kvalificerade jobb efter disputation och om den har lett till forskningsresultat som omsatts i nya jobb, produkter eller tjänster. Läs undersökningen i sin helhet här. Svenskt Näringslivs tolkningar av resultatet ligger också tillgrund för en debattartikel i dagens Upsala Nya Tidning (UNT) där man sammanfattar rapporten och sina förslag.

Sammanfattningsvis visar rapporten på en del intressanta saker och vikten på arbetslivsanknytning i forskarutbildningen men det går inte att komma ifrån att dagens debattartikel har ett antiintellektuellt synsätt på forskning och akademisk frihet. Uppfattningen man får att Svenskt Näringsliv vill se ett universitet utan akademiker och akademisk frihet. Den grundläggande tesen i både artikel och rapport är att för få avhandlingar leder till nya jobb och tillväxt, och detta baserar man på enkätsvar från nyutexaminerade doktorander. Svenskt Näringsliv menar att detta är skäl nog för att utvärdera samhällsnyttan av forskning i Sverige generellt sett. Det anser inte Akademisk Frihet. Att bara titta på avhandlingar som är producerade under några få år precis i början av ett forskarliv säger inte mycket om forskningens totala samhällsnytta.

Utgångspunkterna som Svenskt Näringsliv har är mycket märkliga. Det som de flesta av oss akademiker brukar värdera forskningens kvalitet och nytta utifrån är huruvida forskningen genererar ny kunskap, kommer andra forskare till del och är av hög vetenskaplig kvalitet, vanligen trubbigt mätt i citeringar. Men så ser inte Svenskt Näringsliv på saken. I rapporten konstaterar man att avhandlingarna visserligen håller mycket hög vetenskaplig kvalitet men att detta sekundärt för nyttan av forskning:

”När forskningskvalitet mäts på traditionellt sätt genom antal citeringar i vetenskapliga tidskrifter hävdar sig svenska forskarexaminerade väl. Fler än nio av tio får sina resultat publicerade i en vetenskaplig tidsskrift. Men denna vedertagna uppföljning tar alls inte hänsyn till hur forskningen bidrar till tillväxt och ökad konkurrenskraft. Det borde vara självklart att utvärdera om även detta syfte uppnås.”

Och så fortsätter rapport och debattartikel. I vilken utsträckning forskningen leder till nya produkter och tjänster som efterfrågas och kommersialiseras på en marknad ska vara en viktig del i bedömningen av vad som är god forskning och underförstått vilka forskargrupper som ska tilldelas pengar.

Det är ett kortsiktigt och farligt sätt att se på forskning. Akademisk Frihet hävdar inte att man ska strunta i fler kontakter mellan näringsliv och akademi. Fler postdoktorala tjänster på företag, vissa forskarutbildningar i samarbete med industrin, fler adjungerade forskare och en satsning på institutsektorn skulle t.ex. vara bra. Det saknas i många fall stöd till forskare som själva vill starta företag. Nyckeln till att omsätta forskningsresultat till företagande ligger i entreprenörskap och satsningarna måste komma redan under grund- och forskarutbildningen. Rätt till praktik på alla grundutbildningar. Mer arbetslivsanknytning och utbildning i entreprenörskap för doktorander.

Men, och detta är mycket viktigt, när man diskuterar att omvandla forskningsresultat till innovationer så får man inte glömma en mycket viktig princip. All verksamhet vid universiteten ska styras av vetenskapliga principer och inget annat. Kunskap har ett egenvärde oavsett om det är av kommersiellt intresse eller inte. Även kunskap som för tillfället är kommersiellt ointressant kan visa sig vara ett nytt genombrott, även kommersiellt. Den fria grundforskningen är därför så otroligt viktig för spetsforskningen och nya forskningsgenombrott (se tidigare blogginlägg). Många av Nobelprisen går till forskningsgenombrott som härrör från typisk grundforskning. Därför är Svenskt Näringslivs förslag om att om att gradera forskning bl.a. efter om forskningen leder till nya produkter och tjänster som efterfrågas och kommersialiseras på en marknad så dåligt. Därför är det så oroväckande när Svenskt Näringsliv skriver i rapporten:

”Svensk forskningspolitik har längre präglats av kvantitativa anslagsmålsättningar för forskningen. Vår undersökning visar att det inte räcker. Vi måste börja mäta forskningsresultat i termer av jobb- skapande och i vilken utsträckning forskningen leder till nya produkter och tjänster som efterfrågas och kommersialiseras på en marknad.”

Den finns inga genvägar när det gäller banbrytande forskningsresultat. Det går inte att hoppa direkt till slutet. Det är den akademiska friheten som skapar kreativa miljöer och då kan man inte driva en ensidig forskningspolitik som fokuserar på forskningsresultatens användning i samhället. Det går inte att i förväg peka ut vem som kommer att stå för ett genombrott eller inom vilka forskningsområden nästa genombrott kommer att ske. Genombrott som kan ge jobb och tillväxt. Det finns inga genvägar Svenskt Näringsliv. Vidare får man uppfattningen att Svenskt Näringsliv tror att forskning har som ett mål att fylla näringslivets behov. I debattartikeln skriver man:

”De forskare som utbildas matchar alltså inte det behov som finns i näringslivet.”

Det synsätt som Svenskt Näringsliv företräder är kontraproduktivt, kommer urholka Sverige som forskningsnation och hotar den akademiska friheten. Risken är överhängande att om utbildningsdepartementet lyssnar på Svenskt Näringsliv så slutar det med ett system som premierar forskning som tidigare visat sig ge tillväxt och nya produkter. Kreativitet, vetenskaplig kvalitet och nytänkande skulle bortprioriteras. Om Sverige ska kunna hävda sig som forskningsnation måste vi ge förutsättningar för en bred bas med unga forskare. Detta gör man inte med en forskningspolitik och ett tilldelningssystem som premierar säkra kort, gamla idéer och kortsiktighet.

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Cessie said, on 22 februari 2011 at 12:13

    Bravo!
    Väl skrivet och borde vara obligatorisk läsning för alla mina forskarkollegor (för ibland kan vi behöva stöd i vårt försvarstal gentemot näringslivet och gemene man som undrar vad vi gör för nytta).

    Ska göra vad jag kan för att sprida vidare.🙂

  2. […] Annika Dahlqvists LCHF-diet”Den Förhistoriska Världen” – ett svenskt kreationistiskt museumSvenskt Näringsliv och drömmen om forskning utan akademikerRektor Jörgen Tholin och Högskolan Gotland breakar på YoutubeForskningsanslagshetsen […]

  3. Klas-Herman Lundgren said, on 10 mars 2011 at 17:09

    Bloggade lite om samma ämne på VA-bloggen;
    http://v-a.se/2011/03/den-heta-debatten-om-forskningens-samhallsnytta/


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: