Akademisk Frihet

Om den andra peer-review granskningen på bloggar och Twitter

Posted in Forskning, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 22 februari 2011

Den 1 juli 2010 kan man läsa rubriken ”Scientists discover keys to long life” i The Wall Street Journal. Dagen efter rapporterar brittisk radio ”Who will live to be 100? Genetic test might tell”. Orsaken till dessa och liknande nyheter är studien ”Genetic Signatures of Exceptional Longevity in Humans” som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidsskriften Science samma dag som artikeln i The Wall Street Journal. I studien ”Genetic Signatures of Exceptional Longevity in Humans” som är utförd av Paola Sebastiani och medarbetare påstås att forskarna lyckats identifiera en gen som kan förutse livslängden med upp till 77 % säkerhet.

Knappt har traditionell media börjat skriva om studien förrän andra forskare och vetenskapsbloggare har börjat kritisera studiens design och val av metoder via sociala medier. Anställda vid det gentekniska företaget 23andMe skriver t.ex. på sin blogg:

”We expect that most of the results of this study will not have the same longevity as its participants.”

Andra forskare som arbetat med the genome-wide association study (GWAS) plockar gradvis isär studien och visar metodiskt att sättet som Sebastiani et al. använt sig av DNA-chips på är felaktigt.

Kritiken mot studien via sociala medier är hård men inte ovanlig. Och det är inte bara andra forskare som ger sin in i granskningen utan även allmänheten, i många fall genom skeptikerrörelsen. I höstas slaktade t.ex. PZ Myers studien ”Dynamics of Wind Setdown at Suez and the Eastern Nile Delta” i sin blogg under rubriken ”Inventing excuses for a Bible story, and getting them published in a science journal?

Många forskare välkomnar den här utvecklingen. Dels är det viktigt att studier av lägre vetenskaplig kvalitet eller direkta felaktigheter som överlevt den traditionella peer-review granskningen uppmärksammas och tas bort snabbt. Risken finns annars att felaktigheter tar sig in i den vetenskapliga litteraturen för en längre tid. Dessutom är det för en forskare med ärligt uppsåt en ovärderlig hjälp att få reda på om man är inne på fel spår eller dragit felaktiga slutsatser. I det beskrivna fallet tog det mindre än en vecka innan forskarna bakom artikeln gick ut med ett statement i vilket de meddelande att de skulle göra om analyserna.

Den offentliga granskningen av vetenskapliga resultat kan säkert i vissa fall upplevas som hård och personlig men är i grund och botten bra. Inte bara av vetenskapliga skäl utan också för allmänhetens intresse och förståelse inför vetenskaplig metodik. Kanske kan vi i framtiden få så en öppen och offentlig peer-review granskning av studier även när det gäller vetenskapliga tidsskrifter?

Grunden för en öppen diskussion om vetenskapliga resultat och en offentlig peer-review granskning är Open Access publicering. Därför är det glädjande att Vetenskapsrådet för ett drygt år sedan ställde just Open Access publicering som ett krav för forskningsfinansiering.

Kanske är offentlig internetbaserad peer review granskning bara en idealistisk dröm. Men i och med ökad Open Access publicering och internet är det praktiskt möjligt att genomföra. Det borde åtminstone vara något man kan fundera över.

Nature publicerade i januari 2011 en längre artikel på samma tema som kan läsas här.

Källa: Nature 469, 286-287 (19 January 2011) doi:10.1038/469286a

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: