Akademisk Frihet

Kinesiska regeringen återkallar prestigefyllt vetenskapligt pris

Posted in Forskningsetik by Akademisk Frihet on 01 mars 2011

Den 1 februari 2011 återkallade den kinesiska regeringen ett av landets mest prestigefyllda vetenskapliga pris, ”The Scientific and Technological Progress Award”, ofta förkortat ”SSTPA”. Det var 2005års pris som återkallades och anledningen var att pristagaren prof. Li Liansheng vid Xi’an Jiaotong University (XJTU,) som ligger i Shaanxi provinsen i centrala Kina, efter en utredning förklarades skyldig till ”academic misconduct”. Liansheng har nu ombetts betala tillbaka prissumman på US$15 000.

Det är Kinas ”National Office for Science and Technology Awards” som är en del av ministeriet för vetenskap och teknik som utrett pristagaren och beslutat att återkalla priset. Lianshengs forskning berörde produktion och även kommersialisering av s.k. scroll-kompressorer som är en typ av kompressorer som används bl.a. i luftkonditionering. Priset återkallades 1 februari 2011 men redan i mars 2010 avskedas Liansheng från sin tjänst vid universitetet då det framkommit att han ljugit om lönsamheten av hans forskning. Men det blir värre, kort därefter avslöjas att Liansheng även ägnat sig åt forskningsfusk i sina publicerade vetenskapliga artiklar.

Kinesisk valuta av lägre valör. (Foto: Wikipedia)

Forskningsfusk är alltid en tragedi. För forskningen då vetenskapliga framsteg fördröjs och i värsta fall leder fusket till att ett helt forskningsfält leds in på ett villospår. För forskningspolitiken då ett urholkat företroende för forskning leder till minskad vilja att finansiera forskning. För den aktuella forskaren som förstört sin karriär och satt sina kollegor i en fruktansvärd situation. Men avslöjanden av den här typen brukar också ofta föra något gott med sig. Det uppmärksammade fallet i USA förra året där en postdoktor medvetet och systematiskt saboterade sin kollegas forskning skapade en debatt om pressen på forskare att producera resultat, som dessutom förväntas vara kommersiellt gångbara, i kombination med det ständiga anslagssökandet ökar risken för fusk och oetiskt agerande. (Läs mer om just detta fall i tidigare blogginlägg).

Frågan är om det återkallade priset i Kina verkligen leder till några åtgärder eller debatt. Fang Shimin är biokemist och driver hemsidan New Threads vars syfte är att avslöja forskningsfusk. Shimin intervjuades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature och menar att:

”There are no signs that MOST or other science-funding agencies are more actively investigating or punishing academic fraud […] We have received no word about many accusations we have submitted to the agencies […] Fraud committed by more senior figures than Li still goes unpunished”.

Enligt Nature är det visserligen första gången som den kinesiska regeringen drar tillbaka ett vetenskapligt pris men den allmänna uppfattningen bland forskare i Kina är att det knappast kommer att leda till en närmare granskning i framtiden.

Kina är en diktatur där korruptionen är utbredd och de är en mycket bra grogrund för etiska tvivelaktigheter men det finns även andra faktorer som påverkar forskningsfusk. Faktorer som även västerländska demokratier bör vara vaksamma på. I september 2010 skriver två av Kinas mest prominenta forskare, Rao Yi vid Peking University och Shi Yigong vid Tsinghua University, Pekning, en ledare i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science där man menar att en viktig orsak till forskningsfusk och tveksamheter inom den akademiska världen också är nepotism och stora utlysningar av forskningsanslag, ofta i kombination med luddiga krav.

Konkurrens inom den akademiska världen kan vara bra. Forskargrupper som ”tävlar” mot varandra om att först lösa ett problem kan vara mycket konstruktivt, motiverande och ge fina resultat. Det samma gäller vanligtvis vid utlysningar av forskningsmedel. Men som erfarenheterna från Kina och USA visar så kan kniven mot strupen när forskningsanslagen plötsligt sinar, nepotism, avsaknad på nationella riktlinjer för anställningar och mycket stora utlysningar av forskningsmedel leda till etiskt tveksamt handlande. Fusk och oegentligenheter kan aldrig skyllas på omständigheterna utan är ett trots allt ett individuellt val men man måste ändå diskutera vilka systemändringar som kan minska risken för forskningsfusk. Varför väljer en forskare att fuska?

Mot bakgrund av ovanstående kan det vara på plats att vi i Sverige ställer oss frågan hur autonomipropositionens avskaffande av nationella riktlinjer för anställningar, (utantaget lektorer och professorer), kommer att påverka anställningsförfaranden och karriärmöjligheter. Hur kraven på snabb nytta och kommersiell bäring kommer att påverka incitamenten för att manipulera forskningsresultat. Det senare senast uttalat av Svenskt Näringsliv, (läs gärna tidigare blogginlägg om detta). Kanske är effekterna obefintliga, kanske kommer det märkas på sikt. Vi vet inte, men det skadar nog inte att vara lite extra vaksam.

Källa: 23 February 2011 | Nature | doi:10.1038/news.2011.111

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: