Nobelläckan på KI sätter fart på konspirationsteorierna

När Nobelkommittéledamoten och läkaren prof. Hugo Lagercrantz slog upp Svenska Dagbladet (SvD) igår fick han en chock. SvD presenterade årets Nobelpristagare i medicin/fysiologi redan innan Nobelkommittén offentliggjort sitt beslut. På presskonferensen efter gårdagens offentliggörande av Nobelpriset i medicin/fysiologi berättade Lagercrantz att han var ”var helt chockerad” och, mer eller mindre, bekräftade att det inte bara rörde sig om en lyckad förhandsspekulation från SvD:s sida. Lagercrantz uttalande vid lunchtid igår var dock inga direkta nyheter. För alla som läste artikeln i SvD igår morse stod det klart att någon på Karolinska Institutet (KI) hade läckt.

KI är en av fyra institutioner organisationer som har en Nobelkommitté (medicin), de övriga är Kungl. Vetenskapsakademien (fysik, kemi och Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne), Svenska Akademien (litteratur) samt Norska riksdagens Nobelkommitté (fredspriset). Arbetet med att utse en Nobelpristagare involverar många personer, inte bara ledamöter i Nobelkommittéerna utan också ett helt sekretariat.

Det var en dämpad Göran K Hansson, sekreterare i Karolinska Institutets Nobelkommitté som igår 11.30 meddelade att årets Nobelpris i medicin eller fysiologi tilldelats britten Robert Edwards, en av männen bakom tekniken med provrörsbefruktning. Den efterföljande presskonferensen handlade helt om läckan, tråkigt nog på bekostnad av pristagaren och den vetenskapliga insats som låg till grund för priset. Trots att det stod klart för alla och en var att det rörde sig om en läcka så förnekade Hansson under presskonferensen att så var fallet. Hansson sa bl.a. att:

”Det är alltid spekulationer kring Nobelprisen och vi kommenterar aldrig detta. Jag vet inte varför en av Sveriges morgontidningar hade rätt i år. Jag konstaterar att den andra stora tidningen var närmare förra året”

Jag kan förstå att man väljer att inte kommentera en läcka men att låtsats som att inget har hänt över huvudtaget ökar bara på spekulationerna och konspirationsteorierna. Att det verkligen rörde sig om en läcka står också klart sedan SvD:s redaktionschef Martin Jönsson på sin blogg bekräftar att SvD har haft en insatt källa som läckt information. Om inte annat så finns det ett annat lättförståeligt argument för att det verkligen rör sig om en läcka. Jönsson skriver bl.a. att:

”Att det skulle handla om spekulation och ”gissning” faller på sin egen orimlighet. SvD hade nyheten om priset på löpsedel, förstasida, tre sidor i tidningen och i topp på sajten. Vi skulle aldrig tagit den sortens risker med vår trovärdighet om vi inte varit säkra på vår sak.”

Det är mycket allvarigt att det läcker från KI. Dels för KI själva men även för Nobelstiftelsen och de andra Nobelkommittéerna. På sikt riskerar prisets trovärdighet att urholkas om detta sker vid upprepade tillfällen. Vid ett fåtal tillfällen har det läckt ut i förväg vem som kan tänkas vara aktuell för litteraturpriset men som Dagens Nyheters (DN:s) vetenskapsreporter Karin Bojs skriver:

”Jag har varit aktiv i över femton år och har aldrig tidigare varit med om något liknande.”

Gårdagens läcka har naturligtvis satt fart på spekulationerna. Varför? Vem? I en intervju i DN menar t.ex. Bojs att läckorna skadar KI och att det också kan vara syftet. Sedan några månader tillbaka rasar en bitter konflikt på KI som till och med uppmärksammats med en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature. Att Akademisk Frihet nu kommer ge en bakgrund till konflikten som av vissa kopplas ihop med gårdagens läcka ska inte tolkas som ett stöd för denna teori eller som något nlägg i debatten om omorganisationen på KI utan endast ses som en bakgrund till den debatt och de spekulationer som nu blossat upp.

Konflikten tog sin början i slutet av 2009 när KI 4 december 2009 tillkännagav beslutet om vilka som skulle få forskningsmedel ur universitetets program för framstående professorer. Av de 149 sökande var det 35 st. som fick pengar. Läs beslutet här. Programmet är en del av KI:s strategiska satsning för att ytterligare förbättra forskningens kvalitet. En särskild oberoende bedömargrupp tillsattes för att avgöra vilka som skulle få forskningsmedel. Gruppen skulle göra ett urval som skulle baseras på vetenskaplig kvalitet.

I mars 2010 släppte Karolinska Institutet (KI) ett pressmeddelande där man meddelade att man beslutat att frånta professor Karl Tryggvason (som även sitter i KI:s Nobelkommitté) hans uppdrag som dekanus för forskningen vid universitetet. Det hela har sin upprinnelse i hur KI:s tilldelning av forskningsmedel gick till i december året innan. Mer om bakgrunden till avskedandet kan läsas i en artikel i Nature från i våras.

Därefter när KI med anledning av autonomipropositionen skickade ut ett omorganisationsförslag på internremiss så eskalerade konflikten ytterligare. Den 27 juli 2010 publicerar 12 ledande forskare vid Karoliska Instituet (KI) en debattartikel på Dagens Nyheters (DN:s) debattsida i vilken man anklagar KI:s rektor Harriet Wallberg-Henriksson (som även sitter i KI:s Nobelkommitté) för att utgöra ”ett hot mot KI:s internationella position”. Även tidigare KI-medarbetaren Dr. David Wade kommenterade detta i ett inlägg här på Akademisk Frihet fast då till stöd för Wallberg-Henriksson.

Karin Bojs och andra menar att det kan vara denna konflikt som ligger och lurar i bakgrunden när det nu läcker från KI:s Nobelkommitté. Akademisk Frihet tänker inte ge sig in i några sådana spekulationer och inte heller försöka gissa vem eller vilka som varit i kontakt med SvD. Den typen av spekulationer gynnar ingen. Men om det skulle ligga något i dessa konspirationsteorier så undrar jag om det verkligen anstår en tidning som SvD göra sig själva till ett verktyg i en intern konflikt på KI.

Jag förstår att man som journalist publicerar om man får den här typen av uppgifter och naturligtvis ska man inte tumma på den pressfriheten. Karin Bojs skriver t.ex. i sin krönika att hon också hade publicerat om hon hade fått möjligheten. Men jag kan ändå inte låta bli att tycka det är synd att magin och överraskningsmomentet går förlorat i och med en publicering, fast det är väl läckan och inte pressen man ska skylla på. Hoppas verkligen att vi slipper se fler läckor, i år och i framtiden.