Vetenskap inte lika intressant när resultaten visar ”fel”

Talar forskningsresultaten emot dina åsikter eller din syn på världen? Hur hanterar vi konflikten när vetenskapen utmanar våra starka övertygelser? Flera studier har undersökt saken och det korta svaret är att många som ofta ställs inför denna konflikt anser att vetenskapen inte kan ge svar på allt.

Det finns flera sätt att hantera denna typ av konflikter. Man kan ignorera forskningsresultaten, man kan ändra sin åsikt och man kan stämma forskarna bakom resultaten. Men vanligast, man kan försöka bortförklara resultaten. Redan 1979 publicerade Charles G Lord, Lee Ross och Mark R. Lepper en studie i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology som undersökte hur man bortförklarar vetenskapliga resultat. I studien undersökte Lord et al. två grupper av människor. En grupp där deltagarna var för dödstraffet och en grupp där deltagarna var emot. Varje grupp fick ta del av två fiktiva resultat. Ett som stödde deras åsikt och en som talade emot deras åsikt. Resultatet blev, kanske inte så oväntat, att i båda grupperna så hittade deltagarna en mängd metodiska fel och brister i studiedesignen i den studie som talade emot deras åsikt. Fel och brister som ignorerades i den studie som stödde deras åsikt.

(Foto: Uppsala universitet)

Ett mer extremt sätt att hantera konflikten är att helt enkelt förkasta vetenskap som metod. I kontroversiella frågor så som t.ex. drogpolitik och kreationism är det inte ovanligt men åsikter som att vetenskaplig metodik inte lämpar sig för att utreda och undersöka frågan. En talande studie angående detta publicerades i våras av prof. Geoffrey Munro i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Social Psychology.

I studien tog Munro 100 studenter som fick veta att de skulle delta i en studie angående hur man bedömer vetenskaplig kvalitet. Vid studiens början delades studenterna in i två grupper beroende på om de ansåg att homosexualitet var förknippat med psykisk sjukdom. Den första gruppen fick läsa fabricerade studier som stödde deras uppfattning. Exempelvis så fick studenter som ansåg att det fanns en koppling läsa påhittade studier om att homosexuella var överrepresenterade inom psykiatrin. Den andra gruppen fick läsa fabricerade studier som motsade deras åsikter.

Efter att ha läst studierna fick studenterna ta ställning till en rad påståenden om vetenskaplig metodik. Resultatet visade att de som läst studier som utmanade en befintlig övertygelse var mer benägna att hålla med om påståendet att vetenskap helt enkelt inte lämpas sig för att avgöra om homosexualitet och förknippad med psykisk sjukdom.

Men Munro vill också undersöka hur den allmänna inställningen till vetenskaplig metodik påverkades av att få sina övertygelser ifråga satta och inte bara i fallet homosexuallitet och psykisk sjukdom. De studenter som fått läsa studier som talade emot deras åsikter fick svara på frågor om vetenskap lämpade sig för att undersöka en mängd andra områden så som barnaga, alternativmedicin och våldsamma datorspel. Resultatet var både tydligt och skrämmande. De som fått sin övertygelse rörande homosexualitet och psykisk sjukdom ifrågasatt av vetenskapliga studier var mer benägna att anse att vetenskapen inte hade något väsentligt att tillföra i någon fråga.

Vetenskap är en metod, inte en slutprodukt. Ett öppet sinne och förmåga att ta till sig nya perspektiv är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig vetenskapliga landvinningar, både på det personliga planet och för ett samhälle. Det gäller också inom skeptikerrörelsen. Akademisk Frihet har i kritiska ordalag skrivit om bl.a. kreationism, alternativmedicin och homeopati med utgångspunk i vetenskaplig metodik. Men som sann skeptiker måste man också vara öppen för att det kan komma nya studier och forskningsgenombrott som gör att man måste ompröva sina åsikter och bedömningar.

Vetenskap är som sagt en metod. Det är inget smörgåsbord där man kan välja vilka resultat man vill lyssna på beroende på hur väl de stämmer överens med personliga åsikter. Dagens blogginlägg för avslutats med Richard Dawkins citat:

”Science frees us from superstition and dogma and enables us to base our knowledge on evidence”

Källor: Lord, Charles G.; Ross, Lee; Lepper, Mark R. (1979) Biased assimilation and attitude polarization: The effects of prior theories on subsequently considered evidence. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 37(11), Nov, 2098-2109 & Geoffrey D. Munro (2010) The Scientific Impotence Excuse: Discounting Belief-Threatening Scientific Abstracts. Journal of Applied Social Psychology Vol 40, Issue 3, pages 579–600