Akademisk Frihet

Så var det dags igen – Klimatforskare hotades med stämning

Posted in Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 08 mars 2011

(Illustration: Wikipedia)

Klimatforskare är en utsatt grupp av forskare. Redan i mitten av november 2009 i samband med ”climategate” och FN:s klimattoppmöte COP15 i Köpenhamn så fick två forskare vid The Climatic Research Unit (CRU) vid University of East Anglia börja ta emot hatbrev och mordhot. (Bloggaren Astrosmurfen har skrivit en bra och läsvärd analys av climategate-affären som kan läsas här för den som vill veta mer om bakgrunden). Redan då i slutet av 2009 kopplades FBI och brittisk polis in men i juli 2010 trappades hoten upp och klimatforskare världen över hotades till livet av olika extrema grupper. Läs mer om detta i tidigare blogginlägg.

Situationen för forskare världen över har hårdnat. Under de senaste två åren har forskare i Europa råkat ut för flertalet stämningar och juridiska processer för att ha publicerat sina forskningsresultat eller skrivit populärvetenskapliga krönikor. Det mest kända fallet får nog anses vara stämningen mot Simon Singh. Den populärvetenskapliga författaren Simon Singh publicerade en artikel i den brittiska dagstidningen The Guardian med namnet ”Varning för ryggfällan”. I artikeln hävdade Singh att kiropraktiska behandlingar av barn som British Chiropractic Association (BCA) stödjer saknar bevisad effekt och därför är ”bogus treatments”, närmast översatt som bluffbehandlingar, då den påstådda effekten inte kan backas upp med vetenskapliga studier. BCA stämde då Simon Singh för ärekränkning och förtal. Fallet fick mycket uppmärksamhet och tillslut drog BCA tillbaka sin stämningsansökan.

Även svenska forskare har drabbats. Det var inte längesedan de svenska lingvistiska forskarna Anders Eriksson och Francisco Lacerda blev stämda av företaget Nemesysco för att ha publicerat forskningsresultat där man visat att den metod företagets lögndetektorer använder inte fungerar. Än allvarligare var kanske att den vetenskapliga tidskrift som publicerade resultaten tvingades dra tillbaka publiceringen. Läs mer om detta i det tidigare blogginlägget ”Lögndetektorer och förbannad dikt”. Listan kan tyvärr göras lång. Förra året stämde GE Healthcare den danska forskaren Henrik Thomsen. Men ett av de värsta exemplen inträffade i juni 2010. Då meddelade italienska myndigheter att sju forskare riskerade åtal för vållande till annans död alternativt dråp. Anlednings till åtalet var att de ansågs vara ansvariga för de 300 dödsfall som jordbävningen i L’Aquila orsakade eftersom de inte med tillräklig precision lyckades förutse jordbävningen. Läs gärna tidigare blogginlägg om detta. Oskicket att hindra forskare att publicera sina resultat och hindra dem från att utrycka välgrundad kritik måste stävjas och nu är det dags igen.

Goddard Institute for Space Studies i New York, Schmidts arbetsplats. (Ja, institutet ligger i samma hus som den berömda Seinfeldt-restaurangen). (Foto: Wikipedia).

Gavin Schmidt är forskare och arbetar vid Nasas ”Goddard Institute for Space Studies” i New York. Men Schmidt är också en av personerna bakom en relativt aktad klimatblogg som drivs av ett antal klimatforskare. På bloggen realclimat.org anklagade Schmidt tidsskriften Energy and Environment (E&E) för att:

”effectively dispensed with substantive peer review for any papers that follow the editor’s political line.”

Med andra ord, Schmidt anklagade E&E för att ha en bristande vetenskaplig granskning av de vetenskapliga artiklar tidsskriften publicerade och för särbehandla artiklar som stämmer överens med redaktörens politiska uppfattning. Vad är då E&E för en tidsskrift? E&E är en kontroversiell tidsskrift som gör anspråk på att vara en vetenskaplig tidskrift men den finns inte listad hos ISI Journal Master som är en officiell lista över vetenskapliga tidsskrifter med s.k. peer review process, den process där studiers vetenskapliga kvalitet granskas.

Schmidts påstående om E&E:s bristande vetenskaplighet kan knappast anses vara ogrundad. Det är inte längesedan bloggare uppmärksammade att E&E publicerat en artikel som hävdade att solen är gjord av järn. När artikeln i fråga kom tillbaka från E&E s.k. peer review process hade utvärderarna (med all rätt) slaktat artikeln men E&E:s redaktör Sonja Boehmer-Christiansen publicerade ändå artikeln, och det i en tidskrift som påstår sig vara en vetenskaplig med en seriös peer review process. Flera liknande exempel kan radas upp, framför allt när det gäller klimatforskning och kritiken från forskarvärlden har stadigt växt och många menar att E&E tillhandahåller en arena för pseudovetenskap och inte kan tas seriöst.

E&E:s redaktör Boehmer-Christiansen hymlar heller inte med att hon inte tror på klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet eller med att hon låter sina egna politiska uppfattningar spela in när det gäller vilka artiklar som publiceras i tidsskriften. Till den brittiska dagstidningen The Guardian säger hon:

”I’m not ashamed to say that I deliberately encourage the publication of papers that are sceptical of climate change”

Trots detta blev reaktionen från E&E kraftig på Schmidts blogginlägg och tidskriften hotade att stämma Schmidt för förtal om han inte offentligt tog tillbaka sina påståenden. Schmidt vägrade dock under hela februari 2011 att ta tillbaka sina påståenden och det verkar tack och lov som att E&E ändrat sig under de senaste dagarna. E&E:s publicist Bill Hughes gjorde förra veckan ett uttalade där han menade att han visserligen ansåg att Schmidts blogginlägg är förtal men att E&E ändå inte har för avsikt att gå vidare med en stämning:

”…even though I am convinced you have libelled EE, please be assured I am not actually intending to do anything about.”

Det verkar alltså som att faran är över för den här gången men oskicket att tysta forskare med hotbrev, juridiska tillhyggen och hot om stämningar består. Den brittiska dagstidningen The Guardian skriver mer om fallet i en artikel som kan läsas här.

Källa: The Guardian

Om den andra peer-review granskningen på bloggar och Twitter

Posted in Forskning, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 22 februari 2011

Den 1 juli 2010 kan man läsa rubriken ”Scientists discover keys to long life” i The Wall Street Journal. Dagen efter rapporterar brittisk radio ”Who will live to be 100? Genetic test might tell”. Orsaken till dessa och liknande nyheter är studien ”Genetic Signatures of Exceptional Longevity in Humans” som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidsskriften Science samma dag som artikeln i The Wall Street Journal. I studien ”Genetic Signatures of Exceptional Longevity in Humans” som är utförd av Paola Sebastiani och medarbetare påstås att forskarna lyckats identifiera en gen som kan förutse livslängden med upp till 77 % säkerhet.

Knappt har traditionell media börjat skriva om studien förrän andra forskare och vetenskapsbloggare har börjat kritisera studiens design och val av metoder via sociala medier. Anställda vid det gentekniska företaget 23andMe skriver t.ex. på sin blogg:

”We expect that most of the results of this study will not have the same longevity as its participants.”

Andra forskare som arbetat med the genome-wide association study (GWAS) plockar gradvis isär studien och visar metodiskt att sättet som Sebastiani et al. använt sig av DNA-chips på är felaktigt.

Kritiken mot studien via sociala medier är hård men inte ovanlig. Och det är inte bara andra forskare som ger sin in i granskningen utan även allmänheten, i många fall genom skeptikerrörelsen. I höstas slaktade t.ex. PZ Myers studien ”Dynamics of Wind Setdown at Suez and the Eastern Nile Delta” i sin blogg under rubriken ”Inventing excuses for a Bible story, and getting them published in a science journal?

Många forskare välkomnar den här utvecklingen. Dels är det viktigt att studier av lägre vetenskaplig kvalitet eller direkta felaktigheter som överlevt den traditionella peer-review granskningen uppmärksammas och tas bort snabbt. Risken finns annars att felaktigheter tar sig in i den vetenskapliga litteraturen för en längre tid. Dessutom är det för en forskare med ärligt uppsåt en ovärderlig hjälp att få reda på om man är inne på fel spår eller dragit felaktiga slutsatser. I det beskrivna fallet tog det mindre än en vecka innan forskarna bakom artikeln gick ut med ett statement i vilket de meddelande att de skulle göra om analyserna.

Den offentliga granskningen av vetenskapliga resultat kan säkert i vissa fall upplevas som hård och personlig men är i grund och botten bra. Inte bara av vetenskapliga skäl utan också för allmänhetens intresse och förståelse inför vetenskaplig metodik. Kanske kan vi i framtiden få så en öppen och offentlig peer-review granskning av studier även när det gäller vetenskapliga tidsskrifter?

Grunden för en öppen diskussion om vetenskapliga resultat och en offentlig peer-review granskning är Open Access publicering. Därför är det glädjande att Vetenskapsrådet för ett drygt år sedan ställde just Open Access publicering som ett krav för forskningsfinansiering.

Kanske är offentlig internetbaserad peer review granskning bara en idealistisk dröm. Men i och med ökad Open Access publicering och internet är det praktiskt möjligt att genomföra. Det borde åtminstone vara något man kan fundera över.

Nature publicerade i januari 2011 en längre artikel på samma tema som kan läsas här.

Källa: Nature 469, 286-287 (19 January 2011) doi:10.1038/469286a

Kreationist föreläser på Stockholms universitet

Posted in Pseudovetenskap & vidskepelse, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 22 november 2010

I övermorgon, onsdagen 24 november, kommer kreationisten Krister Renard att föreläsa på Stockholms universitet. Föreläsningen som går under rubriken ”Slump eller avsikt – vad ligger bakom universum och livet” kommer att hållas under lunchen (12.00 – 13.00) i hörsal B4 vid Stockholms universitet.

Krister Renard tillhör Livets Ord där han arbetar som lärare på församlingens gymnasium och är en av de mer framträdande kreationisterna i Sverige. Renard kallar sig nog inte kreationist utan skulle förmodligen själv hävda att han företräder intelligent design. Skillnaden mellan båda dessa två vidskepliga teorier är marginell och Renard hymlar inte heller med sin avsky gentemot evolutionsteorin. Redan 1989 var hans ståndpunkt glasklar. I boken ”Vetenskap och tro, två vägar till en världsbild” (Libris förlag) skriver han bl.a.:

”Jag tror det är viktigt att kristenheten inser var striden står […] Så låt oss kristna rikta om kanonerna lite grand och börja skjuta på själva grunden för ateismen – evolutionen”.

Frågan är dock hur öppen Renard kommer att vara med sitt vetenskapsförakt under onsdagens föreläsning. Vid en liknande föreläsning i Linköpings universitets lokaler 2006 lär Renard ha sagt att intelligent design inte är vetenskap.

Av titeln på föreläsningen, (”Slump eller avsikt – vad ligger bakom universum och livet”), att döma har arrangörerna avsiktligt eller oavsiktligt missförstått evolutionsteorin. Det finns inget slumpmässigt i evolutionen. Evolution bygger inte på slump utan naturligt urval genom selektion. Det finns inget att tro på eller inte tro på när det gäller evolutionsteorin. Det är fakta framtagen precis som all annan fakta vi känner. Angreppen mot evolutionsteorin är därför också ett angrepp mot hela den vetenskapliga metodiken och det västerländska vetenskapsbaserade samhället.

Hur kommer det sig att då att vetenskapsfientliga krafter får tillträde till svenska universitet? Renard är inbjuden av Stockholms universitets kristna studentförening (Stuk). Det är inte första gången som en kristen studentförening låter sig utnyttjas för att kreationister ska få tillträde till universiteten. I början av 2008 bjöd den kristna studentföreningen Credo vid Uppsala universitet in kreationisten Anders Gärdeborn från den svenska kreationistorganisationen Genesis. Gärdeborn tilläts hålla ett föredrag i universitetsaulan. Universitetet måste enligt lag ge studentföreningar tillträde till sina lokaler, vilket är bra, men detta utnyttjades av Credo och Genesis kunde oförtjänt få legitimitet för sina påståenden genom att efteråt kunna hävda att deras teorier presenteras på universitet även i Sverige. Gärdeborn kunde ostört föreläsa på ett svenskt universitet om att Darwin hade fel och att sanningen finns i Första Mosebok. På onsdag är dags igen, fast den här gången på Stockholms universitet. Ett reportage från Gärdeborns föredrag kan läsas i Uppsala studentkårs tidning Ergo. Läs gärna tidigare blogginlägg om hur kreationister i Sverige försöker ta sig bakvägen in på universiteten samt blogginlägget om det svenska kreationistiska museet ”Den förhistoriska världen” i Umeå.

Evolution genom naturligt urval är ingen kontroversiell fråga bland de flesta troende (och definitivt inte bland forskare). De allra flesta kristna samfund från Svenska Kyrkan till Vatikanstaten står bakom evolutionsteorin. Situationen där en liten högljudgrupp av kreationister tar bakvägen in på lärosäten i Sverige påminner allt mer om situationen i USA där grundskoleelever och studenter uppmuntras att ta strid för att föra in kreationism i skolor och på universitet. Frågan kristna studentföreningar, som säkert i de flesta fall gör ett bra arbete, måste ställa sig är om de verkligen vill låta sig utnyttjas av kreationister.

Källor: Stockholms universitets kristna studentförening & Kornhall (2008), Skapelsekonspirationen, Leopard Förlag, Stockholm (ISBN978-91-7343-214-6)

Minskat förtroende för forskning, ökat förtroende för vidskepelse

Posted in Pseudovetenskap & vidskepelse, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 17 november 2010

Igår presenterade Vetenskap & Allmänhet (VA) sin årliga rapport ”VA-barometern”. Sammanfattningsvis är rapporten en oroväckande läsning då rapporten visar att förtroendet för forskare är på nedgång samtidigt som tilltron till vidskepelse, i det här fallet astrologi, är på uppgång.

Vetenskap & Allmänhet, icke att förväxla med Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF), är en förening som vill främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare och medlemmar i VA är en rad organisationer, myndigheter och företag. Varje år presenterar VA med stöd av Vetenskapsrådet en årlig barometer över allmänhetens syn på forskning och vetenskap. Åretes undersökning genomfördes av opinionsundersökningsföretaget Novus och är den nionde i raden. Under perioden 28 september – 4 oktober genomfördes drygt 1000 telefonintervjuer.

Miskat förtroende för forskare enligt VA-barometern. (Foto: Uppsala universitet).

Resultatet av undersökningen visar på ett kraftigt förtroendetapp på över 10 % jämfört med förra årets mätning för forskare vid universitet och högskolor räknat i andel som har stort eller mycket stort förtroende på en femgradig skala. Endast 63 % av de tillfrågade uppger att de har stort eller mycket stort förtroende, vilket är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade. Trenden är den samma när det gäller forskare vid företag där förtroendet ligger på rekordlåga 45 % (andel som har stort eller mycket stort förtroende). Generellt sätt har dessa forskare alltid lägre förtroende hos allmänheten än forskare vid universitet och högskolor.

Mellan 2003 och 2007 ökade förtroendet för forskare men redan förra året kunde man ana ett trendbrott och med årets kraftiga förtroende ras är siffrorna ner på rekordlåga nivåer. Det är naturligtvis svårt att spekulera i orsakerna till detta men en orsak till det kraftiga förtroenderaset för forskare vid universitet och högskolor skulle kunna vara den under förra året uppmärksammande ”Climategate-affären” i vilken klimatforskare anklagades för att förvanska klimatdata och vilseleda allmänheten och beslutsfattare. Att forskarna och FN:s klimatpanel IPCC blev rentvådda och att den av människan orsakade globala uppvärmningen fortfarande är ett faktum vilket det råder stor vetenskaplig enighet kring spelar kanske mindre roll för förtroendet hos allmänheten. Forskare framställs också i media i många fall som orsaken till problem. Rapporteringen om läkemedelsindustrin tenderar att fokusera på biverkningar och konspirationer kring svininfluensavaccin snarare än nya läkemedel som effektivt botar sjuka.

Själva trenden med minskat förtroende för forskare har säkert också att göra med att det kan upplevas som om forskningen blir mer komplex och svårtgreppbar. Exempelvis så kan man i rapporten se att utbildningsnivån spelar en stor roll för vilket förtroende för forskare man har. En högre utbildningsnivå ger generellt sätt större förtroende. Baksidan av detta är en begynnande elitism, fast på ett lite oväntat sätt. I rapporten kan man läsa att fyra av tio menar att teknik och vetenskap är för svårt för de flesta att förstå men det är en åsikt som är klart vanligare bland personer utan högre utbildning. Även om det idag är färre som är av åsikten att teknik och vetenskap är för svårt för de flesta så är det en mycket tråkig uppgiven syn på vetenskap. Akademisk Frihet tror att delvis så har vetenskapssamhället sig självt att skylla för detta. Idag skrivs t.ex. mer och mer ang. forskning på engelska och inom vissa forskningsområden saknas t.o.m. svenska uttryck för vissa facktermer. På det hela taget så kan akademikervärlden i allmänhet verka svårttillgänglig.

Men det riktigt oroväckande i rapporten är att samtidigt som förtroendet för forskning minskar så ökar förtroendet för vidskepelse, representerat i undersökningen av astrologi. Andelen som anser att astrologi inte als är vetenskapligt störtdyker från 46 % av de tillfrågade till endast 34 %. Inte konstigt att andelen som bedömer astrologi som vetenskapligt ökar till 21 %. Skrämmande läsning. Generellt sett används ofta frågor om astrologi och vetenskap som en kunskapsmätare i olika undersökningar och andelen svenskar som tror på astrologi är visserligen fortfarande relativt låg internationellt sett men utvecklingen är oroväckande. Speciellt oroväckande är det att det är bland unga i åldrarna 16 till 29 år som förtroendet för astrologi är som störst.

Ökat förtroende för astrologi enligt VA-barometern. (Foto: Wikipedia).

Astrologi är en vidskeplig föreställning om att stjärntecknens positioner vid födelseögonblicket påverkar våra liv under hela livet. Astrologin har flertusenåriga rötter och har inte ändrats mycket sedan dess. Under tiden har jordaxeln vridits med tiotals grader och kastat om zodiaken så stjärntecknen inte längre stämmer med de månader som de en gång tillhörde. Men förutom att astrologi är vidskepligt lurendrejeri av dem som tar det på blodigt allvar så är det också en otäck stereotyp människosyn. Hur skulle vi reagera om en tidning publicerade en spalt med tolv nationaliteter som löd exempelvis:

”Danskar, ditt sorglösa fylleliv och fördomsfulla inställning till andra nationaliteter gör att du får en trevlig kväll men ett hårt uppvaknande. Finländare, du bör nog överväga att kliva ur bastun och sluta supa dig full på vodka.”

Och så vidare genom tolv nationella stereotyper, eller ännu värre hudfärger. Många kanske säger att astrologi är en helt annan sak och visst är inte horoskopen lika kränkande som exemplen ovan men vi bör fråga oss var egentligen skillnaden ligger. Astrologi bygger på samma stereotypa indelning och karaktärisering av människor endast baserat på omständigheter som rådde när en person råkade födas.

Sammanfattningsvis är VA-barometern en oroväckande läsning, i synnerhet om trenderna håller i sig. Behovet av forskning, folkbildning och lättillgänglig kostnadsfri grundskola och högskola är större än på länge. Läs hela rapporten här.

Källa: VA-barometern (VA-rapport 2010:6, ISBN 978-91-85585-58-8)

Hårdrock i generna – En genetisk analys av Black Sabbath

Posted in Forskning, Vetenskap och samhälle, Vetenskapsglädje by Akademisk Frihet on 06 november 2010

Det är få människor som har fått hela sitt genom sekvenserat men nu läggs ett nytt namn till raden. Ozzy Osbourne. Historien tar sin början 2007 när Osbourne kontaktades av företaget Knome som förelog att den tidigare Black Sabbath sångaren skulle delta i ett sekvenseringsprojekt tillsammans med prof. Henry Louise Gates vid Harvard och prof. James Watson. Watson upptäckte tillsammans Francis Crick DNA-spiralens struktur och de belönades, tillsammans med prof. Maurice Wilkins, Nobelpriset i fysiologi/medicin 1962.

Den genetiska analysen visar att Osbourne genetiskt sett har en större benägenhet att uppleva hallucinationer vid bruka av marijuana, en förhöjd risk för alkoholmissbruk och kokainmissbruk genom mutationer i gener relaterade till beroende och metabolism. Vi återkommer strax med en mer vetenskaplig analys av dessa resultat. Vidare visar analysen inslag av neandertal-DNA, vilket i och för sig gäller en mycket stor del av befolkningen, främst i Europa, Nordamerika och Asien.

Ozzy Osbourne (Foto: Wikipedia)

Osbourne själv lämnade blodprovet till Knome främst av nyfikenhet men också för att göra mänsklighet en tjänst och för att säkra artens fotlevnad i ev. tider av gränslös hedonism. Till den brittiska tidningen Sunday Times säger Osbourne:

”Given the swimming pools of booze I’ve guzzled over the years – not to mention all of the cocaine, morphine, sleeping pills, cough syrup, LSD, Rohypnol … you name it – there’s really no plausible medical reason why I should still be alive. Maybe my DNA could say why.”

Även Ozzy Osbourne fru Sharon Osbourne är inne på samma spår och konstaterade på presskonferensen där resultatet av sekvenseringen presenterades:

”I’ve always said that at the end of the world there will be roaches, Ozzy and Keith Richards […] He’s going to outlive us all.”

Rent vetenskapligt ger den genetiska analysen upphov till fler frågor än svar. Sekvenseringen visar bl.a. att Osbourne genom innehåller ett par hundratusen genvarianter som inte är vetenskapligt beskrivna. Detta torde dock inte vara speciellt för just Osbourne utan förekommer troligtvis hos alla. Vi människor uppvisar en stor genetisk variation på individnivå.

Hårdrocksinslaget i Osbournes genom, (om man nu kan tala om en sådan stereotyp sak), är att ovanligt många mutationer ligger hos gener som rör hjärnans respons på dopamin, enkelt uttryckt gener som rör beroende. T.ex. har Osbourne 2,6 gånger högre benägenhet än normalindividen att uppleva hallucinationer vid bruk av marijuana. Samma dopaminmutationer ger också högre benägenhet för kokainberoende vilket beror på att dopamin som är en del hjärnas belöningssystem, enkelt uttryckt har en större effekt på Osbourne. Det samma gäller för alkohol där man fastställt risken till 6 gånger högre än för normalindividen.

En annan intressant mutation rör metabolism, alltså kroppens förmåga att göra sig av med icke kroppsegna ämnen, vilket gör att Osbourne har svårare att bryta ner koffein. Mer i detalj rör detta en mutation i genen TTN som också är kopplad till nervsystemet och hörsel. Detta är intressant för att det skulle kunna vara en delförklaring till Osbournes skakningar. Jorge Conde VD för Knome konstaterar bl.a.:

”Here’s a guy who’s rocking heavy metal for decades and he can still hear. […] It would be interesting to know if this gene may impact that. [Or] his Parkinsonian tremor – it’s hard to know if that is from his genes or from years of hard living.”

Den här typen av genetiska analyser blir vanligare och är inte helt oproblematiska. Att söka svar angående individers egenskaper i generna är ett trubbigt instrument. I verkligheten är det i princip alltid ett samspel mellan arv och miljö. Det som slutligen avgör om man bli kokainmissbrukare är naturligtvis inte generna i sig utan om man verkligen provar kokain. Vi har fortfarande ödet i våra egna händer.

Källa: The Guardian Science

Kroppsfarmen i Tennessee

Posted in Övrigt, Forskning, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 02 november 2010

Bakom den medicinska fakulteten vid University of Tennessee på 250 South Stadium Hall i Knoxville ligger en av världens mest bisarra parker. Parken som av naturliga skäl inte är öppen för allmänheten ser kanske vid en första anblick ut som en vanlig park. Men under träd, i buskar, på gräsmattor och på övriga platser ligger det människor. Parken som allmänt går under namnet ”kroppsfarmen” är fylld av människolik. På medicinska fakulteten vid University of Tennessee finns ett världsunikt forskningscenter för mänsklig förruttnelse.

Forskningscentret Forensic Anthropology Center tog sin början 1971 när Dr. William M. Bass rekryterades till institutionen för antropologi vid University of Tennessee i Knoxville. Bass byggde upp forskningscentret som idag bedriver både utbildning och forskning i ”Forensic Anthropology”. Under 1970-talet kontaktades Bass allt oftare av polisen för att hjälpa till vid fall där kroppar hittats utomhus, exempelvis för att avgöra hur länge kroppen legat på fyndplatsen. Kunskapen när det gäller detta var dock då bristfällig och därför öppnade Bass 1981 den första ”kroppsfarmen” i vilken kroppar placerades utomhus i olika miljöer för att i detalj undersöka hur förruttnelsen går till.

Dr. Tulps anatomilektion (Rembrandt, 1632)

Idag omfattar kroppsfarmen ca 10 000 m2 i blandad miljö och hela området är bevakat och inhägnat med taggtråd och staket. Det som sker i parken är enkelt uttryckt att kroppar placeras på olika platser och miljöer och sedan lämnas de där för att förruttna. Under denna process följer forskarna bl.a. noga hur olika miljöer påverkar processen, hur snabbt det går och vilka insekter som angriper kroppen efter olika lång tid.

Teveserier så som CSI har spridit många felaktiga bilder av vad en forensiker gör. För att reda ut situationen presenterar Forensic Anthropology Center en läsvärd beskrivning på sin hemsida och konstaterar själva:

”Forensic anthropologists are commonly portrayed in the media as forensic scientists and/or crime scene technicians, but this is not accurate.”

Det inkommer årligen ganska många förfrågningar om guidade turer i parken, men förgäves. Klokt nog säger Forensic Anthropology Center nej till alla sådana förfrågningar. Men den som vill veta mer om kroppsfarmen vid University of Tennessee kan med fördel läsa boken Kroppens sällsamma liv efter döden: likets kulturhistoria (Nordstedts).

Källa: Tidningen Sex #10&11 ISSN: 1651-2383 & Forensic Anthropology Center

Ny studie visar hur Moses delade Röda Havet

Posted in Forskning, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 21 september 2010

OBS! Viktigt tillägg i slutet av inlägget.

Enligt legenden drev Gud undan havet och gjorde det till torrt land. I Andra Moseboken beskrivs hur vattnet klövs och Moses kunde leda sitt folk torrskodda tvärs igenom havet medan vattnet stod som en vägg på båda sidor. Nyligen publiceras en vetenskaplig studie som förklarar vilket naturfenomen som kan tänkas ligga bakom denna legend.

Forskarna Carl Drews och Weiqing Han vid National Centre for Atmospheric Research (NCAR) och University of Colorado publicerade nu i augusti 2010 en studie med titeln ”Dynamics of Wind Setdown at Suez and the Eastern Nile Delta” i den ansedda vetenskapliga tidskriften PLoS ONE. Genom att rekonstruera olika kombinationer av vind- och vågförhållanden i och kring Röda Havet har Drews & Han visat att det kan uppstå en torr landsträcka genom havet, inte helt olik den som beskrivs i Andra Moseboken.

Charlton Heston som Moses i filmen ”The Ten Commandments”. (Foto: Wikipedia)

Drews & Hans forskning visar inte bara hur detta kan ha gått till utan även var detta, teoretiskt sett, kan ha inträffat. Enligt Drews & Han är platsen för ”miraklet” inte Röda Havet utan Nilendeltat vilket också stämmer hyfsat väl med legenden. Datorsimuleringar av de vind- och vågförhållanden visar att en ihållande stark östanvind, framförallt nattetid, kan ha pressat tillbaka vattnet från kustlagunen i norra Egypten vilket skapat en torr landsträcka som Israeliterna kunde använda för att undkomma Faraos styrkor innan vattnet rusade tillbaka in i deltat. Att vinden kan skapa en torr säker passage med vatten på båda sidor kan enligt studien förklaras vetenskapligt genom vätskedynamiska och fysiska lagar. Det samma gäller att denna passage snabbt kan översvämmas igen. Drews & Han sammanfattar sina resultat i studien så här:

”We simulate a wind setdown event at the eastern end of the Lake of Tanis, which extended from Damietta to Pelusium during the Egyptian New Kingdom Period (approximately 1250 BC). The archaeological sites here (Hebua, Tell el-Borg) were above sea level and occupied during this historical period [9], [6]. The ROMS hydrodynamic model demonstrates that a gap opens in the waters where the Pelusiac branch of the Nile flowed into the Lake of Tanis. The resulting land bridge extends about 3–4 km eastward to the archaeological site later known as Tell Kedua. The passage is 5 km wide, and it remains open for 4 hours under 28 m/s wind forcing. The crossing remains open for 7.4 hours under 33 m/s winds, but these stronger winds may render walking too difficult for a mixed group of people. The Kedua Gap and its environs present an interesting hydrodynamic phenomenon for those interested in the history and geography of the eastern Nile delta.”

Förstasidan på studien ifråga.

Anledningen till att Röda Havet inte verkar passa in i den vetenskapliga förklaringen tror vara att historien genom de tusentals år som passerat förvanskats. Vidare går Röda Havet i nord-sydlig riktning vilket inte riktigt stämmer överens med andra beskrivningar av händelsen i Andra Moseboken.

Läs studien i sin helhet här. Den brittiska dagstidningen The Guardian har även publicerat en populärvetenskaplig sammanfattning av studien som kan läsas här.

Tillagt 2010-09-22:
PZ Myers har skrivit en mycket läsvärd kritisk granskning av studien på bloggen Pharyngula. Läsare av detta inlägg uppmanas att läsa inlägget ”Inventing excuses for a Bible story, and getting them published in a science journal?” och reflektera över hur utlämnad man är till peer-review-granskningen vid ämnen som ligger utanför ens eget specialområde. (Speciellt vaksam kanske man bör vara när man läser ansedda vetenskapliga tidskrifter så som PLoS One). Samt viktigast av allt, läs alltid ”competing interrests”. Obegripligt slarvigt av mig att inte göra det. Hade jag läst hade jag sett följande trovärdighetsdödare:

”The lead author has a web site, theistic-evolution.com, that addresses Christian faith and biological evolution. The Red Sea crossing is mentioned there briefly. The present study treats the Exodus 14 narrative as an interesting and ancient story of uncertain origin.”

Hur kan en trovärdig ansedd vetenskaplig tidskrift som PLoS One acceptera denna intressekonflikt?

Källa: Drews C, Han W. (2010) Dynamics of wind setdown at Suez and the Eastern Nile Delta. PLoS One. 2010 Aug 30;5(8):e12481.

Vetenskap inte lika intressant när resultaten visar ”fel”

Posted in Övrigt, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 05 september 2010

Talar forskningsresultaten emot dina åsikter eller din syn på världen? Hur hanterar vi konflikten när vetenskapen utmanar våra starka övertygelser? Flera studier har undersökt saken och det korta svaret är att många som ofta ställs inför denna konflikt anser att vetenskapen inte kan ge svar på allt.

Det finns flera sätt att hantera denna typ av konflikter. Man kan ignorera forskningsresultaten, man kan ändra sin åsikt och man kan stämma forskarna bakom resultaten. Men vanligast, man kan försöka bortförklara resultaten. Redan 1979 publicerade Charles G Lord, Lee Ross och Mark R. Lepper en studie i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology som undersökte hur man bortförklarar vetenskapliga resultat. I studien undersökte Lord et al. två grupper av människor. En grupp där deltagarna var för dödstraffet och en grupp där deltagarna var emot. Varje grupp fick ta del av två fiktiva resultat. Ett som stödde deras åsikt och en som talade emot deras åsikt. Resultatet blev, kanske inte så oväntat, att i båda grupperna så hittade deltagarna en mängd metodiska fel och brister i studiedesignen i den studie som talade emot deras åsikt. Fel och brister som ignorerades i den studie som stödde deras åsikt.

(Foto: Uppsala universitet)

Ett mer extremt sätt att hantera konflikten är att helt enkelt förkasta vetenskap som metod. I kontroversiella frågor så som t.ex. drogpolitik och kreationism är det inte ovanligt men åsikter som att vetenskaplig metodik inte lämpar sig för att utreda och undersöka frågan. En talande studie angående detta publicerades i våras av prof. Geoffrey Munro i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Social Psychology.

I studien tog Munro 100 studenter som fick veta att de skulle delta i en studie angående hur man bedömer vetenskaplig kvalitet. Vid studiens början delades studenterna in i två grupper beroende på om de ansåg att homosexualitet var förknippat med psykisk sjukdom. Den första gruppen fick läsa fabricerade studier som stödde deras uppfattning. Exempelvis så fick studenter som ansåg att det fanns en koppling läsa påhittade studier om att homosexuella var överrepresenterade inom psykiatrin. Den andra gruppen fick läsa fabricerade studier som motsade deras åsikter.

Efter att ha läst studierna fick studenterna ta ställning till en rad påståenden om vetenskaplig metodik. Resultatet visade att de som läst studier som utmanade en befintlig övertygelse var mer benägna att hålla med om påståendet att vetenskap helt enkelt inte lämpas sig för att avgöra om homosexualitet och förknippad med psykisk sjukdom.

Men Munro vill också undersöka hur den allmänna inställningen till vetenskaplig metodik påverkades av att få sina övertygelser ifråga satta och inte bara i fallet homosexuallitet och psykisk sjukdom. De studenter som fått läsa studier som talade emot deras åsikter fick svara på frågor om vetenskap lämpade sig för att undersöka en mängd andra områden så som barnaga, alternativmedicin och våldsamma datorspel. Resultatet var både tydligt och skrämmande. De som fått sin övertygelse rörande homosexualitet och psykisk sjukdom ifrågasatt av vetenskapliga studier var mer benägna att anse att vetenskapen inte hade något väsentligt att tillföra i någon fråga.

Vetenskap är en metod, inte en slutprodukt. Ett öppet sinne och förmåga att ta till sig nya perspektiv är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig vetenskapliga landvinningar, både på det personliga planet och för ett samhälle. Det gäller också inom skeptikerrörelsen. Akademisk Frihet har i kritiska ordalag skrivit om bl.a. kreationism, alternativmedicin och homeopati med utgångspunk i vetenskaplig metodik. Men som sann skeptiker måste man också vara öppen för att det kan komma nya studier och forskningsgenombrott som gör att man måste ompröva sina åsikter och bedömningar.

Vetenskap är som sagt en metod. Det är inget smörgåsbord där man kan välja vilka resultat man vill lyssna på beroende på hur väl de stämmer överens med personliga åsikter. Dagens blogginlägg för avslutats med Richard Dawkins citat:

”Science frees us from superstition and dogma and enables us to base our knowledge on evidence”

Källor: Lord, Charles G.; Ross, Lee; Lepper, Mark R. (1979) Biased assimilation and attitude polarization: The effects of prior theories on subsequently considered evidence. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 37(11), Nov, 2098-2109 & Geoffrey D. Munro (2010) The Scientific Impotence Excuse: Discounting Belief-Threatening Scientific Abstracts. Journal of Applied Social Psychology Vol 40, Issue 3, pages 579–600

Hatbrev och mordhot drabbar klimatforskare

Posted in Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 17 juli 2010

(Illustration: Wikipedia)

Redan i mitten av november 2009 i samband med ”climategate” och FN:s klimattoppmöte COP15 i Köpenhamn så fick två forskare vid The Climatic Research Unit (CRU) vid University of East Anglia börja ta emot hatbrev och mordhot. (Bloggaren Astrosmurfen har skrivit en bra och läsvärd analys av climategate-affären som kan läsas här för den som vill veta mer om bakgrunden). En av de drabbade, Tom Wigley, tidigare chef vid CRU (numera vid National Center for Atmospheric Research, NCAR) berättade redan i början av december 2009 i den brittiska dagstidningen The Guardian om de hatbrev som han och hans kollegor fått ta emot:

”They are truly stomach-turning and show what sort of venomous monsters we are up against.”

Redan då i slutet av 2009 kopplades FBI och brittisk polis in men nu i juli 2010 har hoten trappats upp. Amerikanska klimatforskare har den senaste tiden fått ta emot mordhot och hatbrev i en ökande omfattning och nu kritiserar forskarna den amerikanska polisen för att inte ta hoten på allvar. (Exempel på innehållet i dessa hatbrev återfinns sist i detta blogginlägg). Enligt The Guardian har flera forskare nu på allvar börjat frukta för sina liv och enligt tidningen överväger en del klimatforskare t.o.m. att beväpna sig.

Det är inte bara i USA som klimatforskare får ta emot mordhot. Även i Storbritannien är detta ett problem. Professor Phil Jones berättar att redan i februari så fick brittiska klimatforskare vid University of East Anglia ta emot i genomsnitt två dödshot i veckan. Jones beskrev situationen nyligen i en intervju i The Guardian:

”People said I should go and kill myself. They said that they knew where I lived. They were coming from all over the world.”

Liksom sina amerikanska kollegor tog Jones hoten mycket hårt och berättar att han på allvar övervägt att ta sitt liv. Det kan vara värt att påpeka att i samband med climategate så utredes frågan om den globala uppvärmningen noggrant och alla utredningar pekar på att de övergripande slutsatserna om växthuseffekten fortfarande står sig och att de inblandade forskarna nu friats från misstankarna om medvetet forskningsfusk. Mer om detta kan läsas här.

University of East Anglia. (Foto: Wikipedia)

Professor Stephen Schneider, klimatforskare vid Stanford University i Kalifornien, har t.ex. hamnat på en amerikansk högerextrem organisations dödslista. Maktlösheten och desperationen bland klimatforskarna ökar. Schneider beskriver det så här i The Guardian:

”The effect on me has been tremendous. Some of these people are mentally imbalanced. They are invariably gun-toting rightwingers. What do I do? Learn to shoot a Magnum? Wear a bullet-proof jacket? I have now had extra alarms fitted at my home and my address is unlisted. I get scared that we’re now in a new Weimar republic where people are prepared to listen to what amounts to Hitlerian lies about climate scientists.”

Listan över mordhotade klimatforskare kan göras mycket lång. Dr Kevin Trenberth vid National Center for Atmospheric Research i Colorado. Professor Michael Mann vid Pennsylvania State University. Dr Gavin Schmidt vid den amerikanska rymdstyrelsen NASA. Och så här fortsätter det. Och mordhoten verkar dessutom sprida sig. Nu i juli rapporteras det att även australiensiska klimatforskare har börjat få ta emot mordhot.

Hur kan då dessa hotfulla mejl se ut? Akademisk Frihet ger här några smakprov på hur vardagen kan se ut för en klimatforskare:

you, sir, are a nazi.
go gargle razor blades, you fucking bastard!!!!!!!!”

”you and your club of phony scientists are busted, chump. you have zero
credibility. get wise and get lost. i hope you go to jail.”

”You are a climate change nazi. Fuck you and your armed UN security
guards who try to stifle fre speech and investigative journalism. One
Big Ass Mistake America”

”It was entertaining watching you try to evade the reporters questions
at your book signing. Aren’t you worried that your ”reputation” will
be damaged by pushing garbage ”science”? Do you not lie awake
sometimes and wonder about the type of life you are helping the
governments to build for your descendants? I know it must be a hard
choice for you to have to make but it is your children and
grandchildren who will have to live with this and pay for it. More
”free and open debate” presented by the totalitarian socialist UN.
SIEG HEIL PROF.SCHNEIDER! SIEG HEIL!”

Fler exempel på hatbreven kan läsas här.

Källa: The Guardian

Homeopatisäljande apotekskedjan Boots etablerar sig i Sverige

Posted in Pseudovetenskap & vidskepelse, Vetenskap och samhälle by Akademisk Frihet on 15 juli 2010

Idag (torsdag 15 juli 2010) blev det klart att Farmacevtföretagarna och den brittiska apotekskedjan Boots enats om en gemensam affärsrörelse i Sverige. Det innebär att de första Bootsapoteken i Sverige öppnar i höst. Målet är över 100 apotek i Sverige som drivs av enskilda entreprenörer, skriver Farmacevtföretagarna och Boots i ett gemensamt pressmeddelande. Det gemensamma företag som bildas ägs till 51 procent av Boots och till 49 procent av Farmacevtföretagarna. I och med uppgörelsen kopplas också Farmacevtföretagarna AB helt bort från Sveriges Farmacevtförbund.

Under det senaste året har Boots i Storbritannien fått utstå mycket kritik för att man säljer homeopatiska preparat, bland annat i vintrats då brittiska skeptiker genomförde The 10:23 Campaign. Överhuvudtaget så har homeopatiska behandlingar diskuterats mycket i Storbritannien det senaste året. Bland annat så har underhuset utrett om homeopatiska behandlingar ska fortsätta få skattefinansiering (!) genom det brittiska allmänna sjukvårdssystemet National Health Service (NHS). Det finns t.ex. i London ett helt homeopatiskt sjukhus, Royal London Homeopathic Hospital, som delvis finansieras av NHS. (Läs gärna mitt tidigare blogginlägg om detta).

Homeopatins grundare Samuel Christian Hahnemann. (Foto: Wikipedia)

Bakgrunden till detta är att i höstas fick det brittiska systemet med licensierade homeopatiska behandlingar i NHS hård kritik för att vara ovetenskapligt. Det brittiska underhuset tillsatte då en expertkommitté bestående av läkare och forskare för att utvärdera systemet med licenser för homeopatiska behandlingar. I korthet menade kommittén att inkludera homeopatiska behandlingar i NHS är oetiskt och ett missbruk av skattebetalarnas pengar. Vidare dömde man också ut hela systemet med licensierade homeopatiska behandlingar som ovetenskapligt. (Läs mer om vad de kom fram till här). I samband med detta presenterade även British Homeopathic Association ett eget faktaunderlag och fick sedan kritik för att förvanska vetenskapliga studier, läs gärna mitt tidigare blogginlägg om detta.

Den 30 januari 2010 deltog hundratals personer från olika skeptiker- och konsumentorganisationer i Storbritannien i en protest mot Boots. Utanför Boots apotek runt om i Storbritannien ”överdoserade” man homeopatiska prepparat i stora mängder för att visa att homeopatiska prepparat bara är vatten utan medicinsk effekt och något som inte hör hemma på ett apotek. The Merseyside Skeptics Society skrev t.ex. i ett öppet brev till Boots:

”Not only is this two-hundred-year-old pseudo-therapy implausible, it is scientifically absurd. The purported mechanisms of action fly in the face of our understanding of chemistry, physics, pharmacology and physiology. As you are aware, the best and most rigorous scientific research concludes that homeopathy offers no therapeutic effect beyond placebo, but you continue to sell these products regardless because ”customers believe they work”. Is this the standard you set for yourselves? The majority of people do not have the time or inclination to check whether the scientific literature supports the claims of efficacy made by products such as homeopathy. We trust brands such as Boots to check the facts for us, to provide sound medical advice that is in our interest and supply only those products with a demonstrable medical benefit. We don’t expect to find products on the shelf at our local pharmacy which do not work.”

Förutom att Boots i Storbritannien säljer homeopatiska preparat, (som även går att köpa via Boots hemsida), så har Boots i Storbritannien t.o.m. en hel avdelning i sin webbshop för komplementär medicin där man förutom homeopatiska prepparat även säljer aromaterapi och medel för ”alternativ smärtlindring”. Frågan är om vi nu kommer att få en liknande utveckling i Sverige nu när Boots etablerar sig även här.

Det är inte bara i Storbritannien som Boots saluför homeopati. Även här i Skandinavien säljer Boots verkningslösa homeopatiska prepparat. Apotekskedjan Boots finns redan i Norge där man tillhanda håller dessa prepparat. Oftast beställs de in vid enskilda kundförfrågningar. När Akademisk Frihet kontaktade Boots Norge idag bekräftade Boots i en kort kommentar att man tillhandahåller homeopatiska prepparat:

”De ferreste apotek har homoepatiske produkter på lager,men man kan bestille inn til den enkelte kunde. Slik etterspørselen er per i dag,virker det som behovet er dekket.”

Homeopatiskt prepparat av ”styrkan” 15C baserat på Ledum palustre. (Foto: Wikipedia)

Akademisk Frihet har idag också varit i kontakt med Lennart Axelsson, vd Farmacevtföretagarna, angående om Boots kommer sälja homeopatiska prepparat även i Sverige. Enligt Axelsson så har Boots och Farmacevtföretagarna ännu inte diskuterat sortimentet utan det kommer Boots göra i samråd med de enskilda handlarna inom de närmsta månaderna. Således har man inte tagit ställning till om det kommer att säljas homeopatiska prepparat på Boots apotek i Sverige men Axelsson konstaterar att han är medveten om att farmacevtkåren i Svergie är mycket kritisk till homeopati.

Det går alltså inte att utesluta att Boots kommer sälja verkningslösa prepparat även i Sverige. Enligt Läkemedelverket så finns det inga begräsningar när det gäller att sälja homeopatiska prepparat då de inte är farliga. När allt kommer omkring så är det ju bara vatten. Däremot får de inte ha hälsopåståenden på förpackningen.

Ornella Barra, Chief Executive, Pharmaceutical Wholesale Division, Alliance Boots, som ansvarar för Boots internationella verksamhet säger i dagens pressmeddelande:

”Alliance Boots vill etablera Boots som ett starkt och pålitligt varumärke på den svenska apoteksmarknaden, och vi söker ständigt sätt att erbjuda innovativa produkter och tjänster till patienter och kunder.”

Det är bara att hoppas att Boots lägger tonvikten vid pålitlighet och inte på ”innovativa produkter” vilket verkar innefatta verkningslösa homeopatiska prepparat. Fram tills att vi vet hur Boots kommer att agera i Sverige så finns det all anledning att efterlysa en offentlig debatt om vetenskaplig evidens, pseudovetenskap och den medicinska vetenskapens roll i samhället.

Dagens Nyheter skriver idag kortfattat om att Boots etablerar sig i Sverige men utan att ta upp frågan om det också betyder att man kommer kunna köpa homeopatiska prepparat på svenska apotek. Klippet här nedanför beskriver homeopati utförligare och är tagit från dokumentären ”Enemies of Reason” som leds av prof. Richard Dawkins och sändes på brittiska Channel 4.

Källor: Boots Norge, Dagens Nyheter & Lennart Axelsson (vd Farmacevtföretagarna)