Har spikmattan fått sin revansch?

Artikeln i Aftonbladet börjar med orden: ”Den utskrattade mattan har fått revansch i vetenskaplig mätning”. Pressmeddelandet från Karlstads universitet börjar med orden: ”Spikmattan hjälper inte mot kronisk smärta. Den ger inte heller bättre nattsömn.” Det är olika hur man beskriver vetenskapliga studier. Även Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skriver om saken. Men låt oss ta det från början.

För ganska exakt ett år sedan uppmärksammades spikmattorna mycket i media och lagom till julen utsågs de till årets julklapp. Producenterna av spikmattor tänjde på gränserna i marknadsföringen och insinuerade att mattorna lindrade ryggont, muskelspänningar, olika smärttillstånd och ischias, löser stress, sänker blodtrycket, ökar metabolismen, minskar inflammation och ökar uppbyggnad av ny vävnad. Konsumentombudsmannen stämde också under hösten 2009 ett av de ledande företagen bakom spikmattorna, Team Shakti, för otillbörlig marknadsföring. Akademisk Frihet publicerade flera inlägg ang. spikmattor, främst med fokus på hur Team Shakti marknadsförde mattorna. (Läs samtliga av dessa inlägg här).

Då för ett år sedan fanns egentligen bara en vetenskaplig studie av spikmattor. Den publicerades av David Bowsher i den vetenskapliga tidskriften The Lancet 1980 och var gjord på tre fakirer som använde riktiga spikmattor med piggar i metall. Bowsher gav dem naloxon, ett ämne som blockerar effekten av endorfin, för att se om inte fakirerna skulle uppleva smärta då, vilket de till hans förvåning inte gjorde.

Förra årets julklapp enligt Handelns utredningsinstitut. (Foto: Wikipedia)

Idag släppte dock Karlstads universitet ett pressmeddelande i vilket man meddelade att man nu gjort den första vetenskapliga studien av de ”moderna” spikmattornas effekt. Studien har letts av Anette Kjellgren, docent i psykologi vid Karlstads universitet. Enligt pressmeddelandet är studien är relativt liten då endast 35 personer i åldrarna 21-81 år deltog. Alla deltagare har haft en dokumenterad historia av långvarig muskelspänningssmärta. Villkoret för att få vara med i studien var att man inte provat spikmatta tidigare. 
Detta krav gjorde att det blev mycket svårt att hitta deltagare då många redan prövat spikmattan. Noterbart är också att man i studien har använt två olika sorters spikmattor men ingen skillnad i resultatet har kunnat påvisas mellan fabrikaten.

När man granskar studiens resultat så är det slående hur verkningslös spikmattan är när det gäller nästan alla av de påståenden som gjordes i media och reklamen för ett år sedan. Spikmattan ger ingen mätbar effekt på vare sig sömn, stress, ångest eller långvarig kronisk smärta. Att tala om en revansch är minst sagt en överdrift. Men… (Det finns alltid ett ”men”).

Enligt pressmeddelandet finns det mätbar och signifikant minskning av den värsta smärtan, d.v.s. att de värsta smärttopparna kapas. Docent Kjellgren sammanfattar studiens resultat i pressmeddelandet:

”Spikmattan verkar alltså inte hjälpa mot deras ständiga, molande smärta, men kan ge viss lindring när det gäller kraftiga smärtpåslag.”

Vad är då kvaliteten på studien? Tyvärr är det väldigt svårt att säga eftersom studien inte är publicerad ännu vilket i praktiken gör det omöjlig att säga hur kvalitativ studien är. Vi vet t.ex. inget om vilken statistik som använts eller hur studiedesignen ser ut. Pressmeddelandet avslöjar inte mycket detaljer om studien men lite får vi ändå reda på. När det gäller de parametrar man tittat på så får man av pressmeddelandet reda på att forskarna ”har mätt en rad psykologiska variabler och smärtindikatorer” samt att man gärna vill se studier där man också tittar på halter av oxytocin, stresshormon och endorfiner, vilket måste tolkas som att dessa inte är kontrollerade i den aktuella studien. Detta i kombination med att den ansvariga forskaren är i docent i psykologi talar för att studien snarare berör upplevelsen av smärta än rent medicinskt kliniska effekter, (i alla fall i strikt mening).

Nu framgår som sagt inte några detaljer men man kan tänka sig att forskarna har använt någon form av skattning av upplevd smärta på en relativ skala, (men det är min tolkning). Jag skulle i så fall vilja veta mer om hur man fastställt de negativa kontrollerna innan jag tar den smärttoppskapande effekten på allvar. Tar man dessutom hänsyn till att studien är liten och att det varit svårt att rekrytera deltagare så är studien ett mycket klent bevis, om något, för att spikmattan har medicinska effekter. Som jag påpekat tidigare i inlägget, det är slående att det inte finns någon större effekt. Av alla de parametrar man tittat på så finns det bara en som eventuellt kan vara intressant.

Sammanfattningsvis så är studien intressant. Det är inte omöjligt att det finns en viss effekt, kanske psykologisk, på smärttoppar men det är på tok för tidigt att säga något om detta. Dels för att vi inte vet något om studiens detaljer men framför allt därför att fler studier behövs.

Källa: Karlstads universitet